Lika smutsigt som förut

»I Finland har man fått bort nästan allt svartarbete från den här branschen. Om nivån på betalningen gör att det blir liten skillnad mellan svart och vitt, då tror jag att de flesta väljer att betala vitt.«

Så sa Maud Olofsson till Svenska Dagbladet på julafton 2007, ett knappt halvår efter att rut-avdraget, som gav privatpersoner möjlighet att dra av kostnader för hushållsnära tjänster, införts. Ett av ­huvudargumenten var att den stora svarta marknaden inom städsektorn skulle utplånas och bli vit. När Maud Olofsson intervjuades hade 2 000 svenskar sökt avdrag. Tre och ett halvt år senare, bara under maj 2011, var antalet uppe i 119 000.

Men tillväxten i marknaden för vita tjänster har inte inneburit att den svarta marknaden konkurrerats ut. Det visar den nya rapporten »Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktioner och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden« från Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Snarare har de båda marknaderna fortsatt att samverka.

Rapporten, som fokuserar på företag som erbjuder hushållsnära tjänster, visar att nästan hälften av de tillfrågade har upplevt konkurrens från den svarta marknaden.

Siffrorna från IFFS kan jämföras med Skatteverkets rapport »Om rut och rot och vitt och svart« som kom för ett par månader sedan. Den visar att av dem som nu använder sig av rut-avdrag är det bara 6 procent, eller cirka 14 000 hushåll, som ­tidigare köpte samma tjänster svart.

En undersökning från 2005 uppskattade att 147 000 hushåll köpte hushållsnära tjänster svart. Det betyder att den nya vita marknaden bara lockat en tiondel av de kunder som tidigare köpte svart.

Samtidigt har moderaterna haft affischer och flygblad om att »svarta jobb har blivit vita« och centerpartiet har kallat det för en lyckad satsning som »städat upp den svarta branschen«.

– Det man ser är ett spektrum från helt svarta aktörer till helt vita aktörer. Och däremellan finns det en massa olika konstellationer. Så har det väl alltid varit, och så är det fortfarande. Det är ingenting som rut-avdraget har förändrat, säger Anna Gavanas, den forskare som står bakom IFFS studie.

Enligt henne är det fortfarande vanligt med gråzoner inom städbranschen. Flera av de intervjuade vittnar om att de har en vit anställning samtidigt som de ibland jobbar svart vid sidan av och att det är vanligt att man startar sitt företag svart men sedan glider över i alltmer vit verksamhet. De berättar också att det inte är ovanligt att kunder hör sig för om de kan få betala svart i stället. Över en tredjedel av företagarna har haft kunder som föredragit att betala informellt.

Ett skäl för kunderna att betala svart är givetvis att det fortfarande är billigare. Enligt uppskattningar betalar kunden i genomsnitt 175 kronor per städtimme efter rut-avdraget. Det är runt 40 kronor över det svarta priset, även om det antagligen går att finna företag som är beredda att göra det för en betydligt billigare peng.

Skatteverkets undersökning bekräftar att 11 procent av de tillfrågade kunderna säger att de alltid skulle välja det billigaste alternativet, oavsett om det är svart eller vit arbetskraft. Att 90 procent av de svarta köparna inte ändrat sitt beteende trots rut-avdraget har också med förtroende och vana att göra. Beslutet att släppa in en annan människa i sitt hem kräver att man litar på den personen och ett sådant förtroende tar tid att bygga upp.

– Mycket av den här marknaden sker inom sociala nätverk, man får tips om en städerska av sin granne. Det sker också i människors privata hem vilket gör att det är en mycket svårreglerad bransch, säger Anna Gavanas.