Ljusskyggt

Det är december, det är mörkt från morgon till kväll men det är bara några veckor kvar: sen vänder det.

Trots det återkommande mörkret är våra kroppar och sinnen illa rustade för bristen på solljus. Ungefär 60 procent av alla vuxna människor drabbas av vintertrötthet. För 10 procent blir besvären allvarligare, med bland annat nedstämdhet och ett ökat sömnbehov som symptom. 2-3 procent går så långt som att utveckla depressioner till följd av förändringarna i ljus.

En förklaring till vintertröttheten kan vara produktionen av melatonin, kroppens eget sömnhormon. När ögat träffas av ljus sänder en receptor på näthinnan signaler till tallkottkörteln i hjärnan som då slutar att producera melatoninet. Från tallkottkörteln går signaler vidare till binjurebarken som sätter i gång att producera hormonet kortisol som gör oss piggare.

Även vår individuella dygnsrytm påverkar. Dygnets 24 timmar överensstämmer sällan helt med hur våra kroppar upplever dag och natt.

– Personer med kortare dygnsrytm än 24 timmar har lätt för att vakna på morgonen, men blir i stället tröttare på kvällen. Den som har en dygnsrytm som är längre än 24 timmar upplever det omvända, förklarar Thorbjörn Laike som är docent i miljöpsykologi och arbetar med ett flervetenskapligt forskningsprojekt om ljuset vid Lunds universitet.

Men hur påverkar ljus och mörker oss rent medicinskt? Det finns samband mellan intaget av D-vitamin, som finns i solljus, och förekomsten av en mängd olika sjukdomar. Bristen på solljus kan vara en förklaring till benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

–  Det är dock inte ett vattentätt orsakssamband mellan graden av d-vitamin och förekomsten av de här sjukdomarna, säger Klas Sjöberg som är överläkare och docent vid Lunds universitet. Även han ingår i forskningsprojektet i Lund.

En lösning på problemet kan vara ljusterapi. Tanken är att en ökad exponering av vitt, artificiellt ljus som liknar dagsljus leder till ett förbättrat hälsotillstånd för patienter som diagnostiserats med årstidsdepressioner. Metoden används inom behandling inom sjukvården i flera landsting.

Men det finns kritik mot ljusterapin. Agneta Pettersson är handläggare på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, och utredde 2007 ljusterapins effekter vid årstidsbunden depression. Effekterna av behandlingen var, enligt utredningen, modesta.

– Det var inte så enkelt. Vi kom fram till att så kallade ljusterapilampor hade en begränsad effekt. Förbättringen var marginell och kortvarig, säger Agneta Pettersson.

Men forskningen går framåt. I Lund samarbetar en rad olika forskare inom bland annat medicin, psykologi, teknik, biologi och fysik för att förstå ljusets betydelse i våra liv.

– Vi vet att ljus har en effekt på människors och växters välbefinnande. Med hjälp av den nya led-tekniken står vi samtidigt inför ett paradigmskifte. Energi kan sparas, och samtidigt kan vi styra ljuset på ett helt annat sätt, säger Klas Sjöberg.

Ett exempel på detta är ljusets färg och våglängd som har visat sig ha stor betydelse för hälsan. Blått ljus med en våglängd på ungefär 480 nanometer  skapar ett konstgjord gryningsljus som gör oss piggare. I framtiden är utmaningen att skapa nya typer av ljuskällor, med hjälp av led-teknik, som efterliknar det naturliga dagsljuset mer.

Tips: Lägg dig i tid

Sömnforskarens bästa råd för att vakna pigg i mörkret.

Lägg dig i tid. Kroppen är konstruerad att sova mellan klockan 20 och 04 då det vanligtvis är mörkt. De tiderna fungerar dock inte så bra i dagens samhälle. Det optimala i dag är att sova mellan klockan 23 och 07 eller 24 och 08.

Rör på dig. Om du inte tränar får hjärnan mindre behov av att vila. Men du ska inte träna för hårt två timmar före läggdags. Då ökar ämnesomsättningen – vilket i sin tur gör det svårt att somna.

Uppsök dagsljus. Ta till vara så mycket dagsljus som möjligt under dagen. Promenera till jobbet eller skolan på morgonen och gå ut en sväng på lunchen.

Källa: Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet