Löfvens dolda ess efter valet

Först reagerade PM Nilsson, politisk chefredaktör på Dagens Industri, med att konstatera att professorn hade fel. Jonas Hinnfors vid Göteborgs Universitet hade på Twitter frågat sig vad som händer om statsminister Stefan Löfven efter valet väljer att inte avgå på valnatten, utan hänga kvar till riksdagens öppnande? Det torde vara fullt möjligt, resonerade statsvetarprofessorn, och hänvisade till lagen; enligt Regeringsformen ska omröstningen om statsministern hållas senast två veckor efter riksdagens öppnande.

»Givet ovan blir regeringsförklaringen en nyckel. Han kan där presentera kompromissförslag, inviter och så vidare. Allt är möjligt«, konstaterade Hinnfors.

PM Nilsson svarade:

»Fel i anteckningarna. Regeringsförklaring kommer efter statsministeromröstningen och efter konselj«.

Därefter följde ett par tweet där Jonas Hinnfors saxade ur regeringsformen, och efter några timmar kom medhållet från den politiske chefredaktören:

»Du verkar bane mig ha rätt! Vi har kollat o det finns en formell lucka så som du beskriver. Politiskt blir det dock svårsmält att göra en sådan manöver, men S har ju en tradition av förslagenhet«, twittrade PM Nilsson.

Frågan vad Stefan Löfven väljer att göra efter valet har fått politiska analytiker att lägga pannorna i djupa veck sedan, ja, egentligen förra valet. Framväxten av Sverigedemokraterna som ett tredje block i politiken har lett till nya, oväntade situationer i det parlamentariska vardagslivet. En snårskog som Löfven hittills har behärskat väl, enligt Jonas Hinnfors.

– Vi såg det vid Decemberöverenskommelsen och förra våren (Transportstyrelseskandalen) när han skiljde ut Hultqvist från de andra ministrarna och ställde sina motståndare inför en ny situation som de inte tänkt på.

Enligt Hinnfors förväntar sig de flesta, precis som Dagens Industris ledarsida, att den obligatoriska statsministeromröstningen äger rum före regeringsförklaringen. Men så är det alltså inte. Och med den tidsmässiga respit Löfven får genom att sitta kvar får han en lucka att förhandla, enligt Hinnfors. Talmansrundan sätter inte igång förrän statsministern antingen meddelat sin avgång på valnatten – eller röstats bort av riksdagen.

– Om Löfven använder tiden fram till regeringsförklaringen, inklusive den formella regeringsförklaringen, till att komma med förhandlingsbud – exempelvis att regeringen ska fortsätta regera för att ta ansvar för landet, och samtidigt lägger kompromissförslag riktade till andra partier i syfte att får dem att lägga ner sina röster – så ger det honom ett tillfälle där det kan bränna till, säger Jonas Hinnfors.

Han fortsätter:

– Detta formaliserar Löfvens bud och det kan sätta ganska stor press på liberaler och centerpartister. Sedan kan det vara så att hans egna grupper inte tycker att det är så smakfullt, att genast komma med kompromissbud. Men handlar det om att vara kvar på statsministerposten och hålla undan SD – samt att splittra alliansen, då är man nog beredd att gå ganska långt.

Hur Stefan Löfven slutligen agerar vet rimligen ingen utom han själv. Vad många inom borgerligheten emellertid har svårt att glömma är en intervju med SvD i september 2016. Där satte Löfven press på allianspartierna genom att konstatera att om de skulle avsätta honom fick det bli tillsammans med Sverigedemokraterna. På frågan om han vid ett tillfälle då alliansblocket blir större än de rödgröna skulle avgå som statsminister, svarade Löfven:

– Nej, men återigen: jag ser framför mig ett samarbete med partier som gör att vi kan skapa majoritet i parlamentet.

Kanske kan en »lucka« av det slaget som Jonas Hinnfors talar om vara sådana förhandlingar till gagn.