Lögn och statistik

När moderaternas partisekreterare [[Per Schlingmann]] frågades ut av makthavare.se på Pressklubben i Stockholm i tisdags inledde han med att försöka släta över statsministerns misstag i partiledar­debatten.

Det är lätt att sympatisera med den som går vilse i den svårgenomträngliga djungel som arbetsmarknadsstatistiken utgör.

[[Fredrik Reinfeldts|Fredrik Reinfeldts]] påstående i direktsänd debatt om att »100 000 fler är sysselsatta i dag jämfört med 2006« fick många att studsa hemma i tv-sofforna. Och frågan om det verkligen kunde stämma visade sig vara befogad. Ett nytt åldersspann som regeringen själv infört hade ställt till det. Den här gången blev det fel, men även de som har koll på siffrorna kan komma till olika slutsatser.

– Att manipulera verkligheten är svårt men genom ett selektivt urval kan man välja att peka på de siffror som gynnar ens egna syften, säger professorn i national­ekonomi vid Uppsala universitet Bertil Holmlund.

Inom arbetsmarknadsstatistiken finns det ett oändligt antal begrepp som används för att beskriva läget på arbetsmarknaden. Det talas om arbetslösa, öppet arbetslösa, sysselsatta, undersysselsatta, sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program, förtidspensionerade, sjukskrivna, arbetssökande, latent arbetssökande, personer i utanförskap, helårsekvivalenser och så vidare.

Sedan finns det olika beräkningssätt för att i sin tur kalkylera de olika begreppen. För att bara titta på arbetslöshetens olika definitioner.
Statistiska centralbyrån utgår från enkäter som görs varje månad. Deras definition av arbetslöshet har ändrats inte mindre än två gånger det senaste decenniet, vilket gör att det är lätt att missta sig vid jämförelser som går tillbaka en längre tid.

Arbetsförmedlingen å sin sida beräknar i stället arbetslöshet genom att titta på hur många som faktiskt söker arbete vid landets arbetsförmedlingar. För december 2009 angav SCB att arbetslösheten låg på 8,6 procent, Arbetsförmedlingen att den var 5,6.

Detta lämnar fältet fritt för olika politiska tolkningar av läget. Inför valet 2006 gjorde den borgerliga oppositionen ett stort nummer av att den socialdemokratiska regeringen använde begreppet »öppen arbetslöshet« för att dölja att arbetslösheten i själva verket var mycket högre. Moderaterna gjorde gällande att »den verkliga arbetslösheten« var över 20 procent och begreppet »utanförskap« infördes i arbetsmarknadspolitiken.

Genom att införa nya begrepp och omdefiniera gamla begrepp är det möjligt att beskriva verkligheten på olika sätt. Det går också att beskriva utvecklingen på olika sätt genom att börja räkna vid en tidpunkt som ger »rätt« kurva, eller att beskriva arbetslösheten i absoluta eller relativa tal.

I den kommande valrörelsen lär arbetslösheten återigen bli den stora valfrågan. Det är en ganska försiktig gissning att regeringen och oppositionen kommer att använda sig av olika siffror för att beskriva verkligheten.