Lönsamma band mellan Sverige och Irak

Skottsäkra västar, avspärrade vägar, metalldetektorer och tungt beväpnad polis mellan blommande syrenbuskar. Så såg det ut i veckan när en rekordstor säkerhetsstyrka slog en järnring runt maktelitens toppnamn på blixtvisit i Försommarstockholm.

Endagskonferensen om Irak var den största internationella samlingen i Sverige sedan Förintelsekonferensen för åtta år sedan och krävde den mest omfattande polisinsatsen någonsin. Allt för att USA:s utrikesminister Condoleezza Rice, Iraks premiärminister Nori al-Maliki, FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och Irans utrikesminister Manouchehr Mottaki skulle få arbeta ostört. Och det kunde behövas. Tillsammans hade de den föga angenäma uppgiften att dra upp riktlinjerna för Iraks framtid.

I dag är Irak ett svårt söndertrasat land efter många års krig och oroligheter. Miljontals irakier har flytt, uppskattningsvis 130 000 har hamnat i Sverige, många helt utblottade och i stort behov av hjälp.

För bara ett par decennier sedan såg relationerna till Irak helt annorlunda ut, berättar Sveriges senaste ambassadör stationerad på plats i Bagdad, Henrik Amneus. Han har precis gett ut boken »Vägval Irak«.

– Det finns sedan många år tillbaka en bro mellan länderna. Många svenskar var där och arbetade redan på sextiotalet, säger han.

Flera svenska företag hade omfattande verksamhet i landet, bland annat Ericsson, Scania och ASEA/ABB. Enligt uppgift var det Skanska och NCC som byggde Saddam Husseins mest avancerade bunkrar.

I början av åttiotalet var Irak till och med Sveriges största enskilda exportland, utanför Europa och USA: drygt sju miljarder om året, omräknat i dagens penningvärde, var Irakexporten värd.

Förra året uppgick exporten till mind­re än en tjugondel, 300 miljoner kronor, nästan uteslutande inom telekommunikation.

I kampen om investeringskontrakten för återuppbyggnaden spänner en rad företag just nu musklerna i startblocken och bara väntar på signalen – och Sverige ligger bra till. 130 000 svenskar med irakiskt ursprung kan nu bli en tillgång i nästa fas i Iraks utveckling. Släktband, språk- och kulturkunskaper och ovärderliga personliga kontakter.

– Sverige har ett mycket gott namn i Irak. När svenska företag etablerar sig igen kommer det att vara vägen in, men det gäller att vara på plats så fort det är möjligt, säger Henrik Amneus.

Borhanedin Yassin, universitetslektor i Mellanösternkunskap vid Lunds universitet, håller med. Sverige har av historiska skäl mycket gott renommé i Irak. Banden mellan båda länderna har varit starka, särskilt under sjuttiotalet. Och framför allt i de norra, kurdiska delarna.

– Där ser man fortfarande med stor respekt på Olof Palmes ställningstaganden för mänskliga rättigheter, säger Borhanedin Yassin.

De kurdiska delarna har varit betydligt lugnare än resten av Irak och därför har kontakter på alla plan kunnat fördjupas. Såväl socialt som i det politiska maktskiktet. I det självstyrande kurdiska parlamentet finns nu flera politiker som tidigare bott i Sverige, bland annat idrotts- och ungdomsministern Taha Barwari och vattenresursministern Tahsin Kadir.

När de och andra återvände tog de med sig erfarenheter och intryck från tiden i Sverige. I de kurdiska delarna har man till exempel inspirerats mycket av det svenska skolsystemet som i vissa delar kopierats i sin utformning.

– Tyvärr är fortfarande instabiliteten det största hindret för utvecklingen, annars skulle vi ha mycket tätare affärsrelationer, det finns stor potential i Irak, säger Borhanedin Yassin.

En av de svensk-irakiska politiker som jobbar i Irak är Abir Al-Sahlani. Hon är politiskt sakkunnig i utrikesfrågor i centerpartiet här i Sverige och även aktiv politiker i irakiska demokratialliansen i Bagdad.

– Självklart utgör alltid en diaspora en grund för att utveckla alla typer av relationer, säger hon och tar Turkiet som exempel.

– Många turkar som flyttat till Tyskland har startat verksamhet i Turkiet eller lobbat för tyska företag att komma till Turkiet.

Det tror hon blir verklighet även mellan Irak och Sverige så småningom. De personliga relationerna ska inte underskattas.

– Det finns nog ingen irakier med en relation till Sverige som inte hellre skulle jobba för ett svenskt företag än ett amerikanskt, säger hon.

Abir Al-Sahlani tror att en bit Sverige kommer att följa med i bagaget hos återvändarna. Främst synen på såväl demokrati som den svenska rättsstaten.

– Många irakier kommer att kräva lag och ordning i Irak. Tiden i Sverige kommer att bli en vinst för den irakiska staten.

Själv tar hon först och främst med sig sina värderingar, förmågan att tänka kritiskt och vara en självgående individ.

– Det är inte ofta som folk där tänker varför, de har lärt sig att inte göra det.

För att bygga de framtida kontaktnäten menar hon att Sverige måste in mer i Mellanöstern redan nu, framför allt i Irak.

– På alla plan, kulturellt, diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt. Irak har en ung befolkning med mycket resurser, det blir en win-win-situation.

Och det verkar som att Abir Al-Sahlani blir bönhörd. Sedan förre ambassadören Henrik Amneus lämnade Bagdad 1991 har Sverige inte haft någon beskickning i Irak. Men nyligen skrev svenska utrikesdepartementet kontrakt på en fastighet inne i Bagdad, och Niclas Trouvé, den nuvarande ambassadören som är utlokaliserad till Amman i Jordanien, hoppas kunna flytta in inom ett år.

Ambitionen är att den svenska ambassaden som är en viktig förutsättning för framtida kontakter mellan länderna ska vara i drift innan Sverige tar över ordförandeskapet i EU, hösten 2009.

Världsledare till Stockholm

Endagskonferensen hölls i Upplands Väsby norr om Stockholm i torsdags den 29 maj. Konferensen leddes av den irakiska regeringen med FN som medordförande. Sverige stod som värd för mötet efter en förfrågan från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och Iraks premiärminister Nuri al-Maliki.

Syftet var att stödja den politiska processen i Irak så att landet går mot större stabilitet och en stärkt demokrati samt respekt för de mänskliga rättigheterna.

Konferensen ingår i det internationella partnerskapet ICI (Internationella fördraget med Irak). ICI lanserades i Sharm el-Sheikh i Egypten den 3 maj 2007.