»Lövpakten« leder till 46 utredningar

»Lövpakten« (Löfven, Lööf, Björklund och Lövin) som presenterades under fredagen och som C och L tar ställning till under helgen beskrevs av Annie Lööf som en »reformagenda« . Men i många frågor är utgången ganska oviss, de ska först utredas och i flertalet fall kommer de att genomföras tidigast under 2021 i några fall så sent som valåret 2022.

I det 16-sidiga dokumenten anges att hela 46 utredningar ska tillsättas för att bereda de frågor som finns med i dokumentet. I ytterligare 14 fall handlar det om uppdrag till myndigheter eller verk att först bereda frågan.

Inte minst gäller detta de två mest omstridda frågorna i förhandlingarna: arbetsrätten och hyressättningen.

- I dokumentet sägs det att »tydligt utökade undantag från turordningsreglerna« i las ska införas. Men hela frågan förpassas till en utredning som ska komma med ett förslag med målet att las ska förändras 2021. Men samtidigt kan de förhandlingar som redan är igång mellan arbetsmarknadens parter öppna för lösningar utan lagstiftning. Kommer parterna överens ska i stället den uppgörelsen ligga till grund för förändringar i lagstiftningen. Utredningens förslag blir då ett slags »reservlösning« , ifall parterna inte kan enas.

- De fyra partierna tala också om en reformerad hyresmodell. Det mest omedelbara är att man inför fri hyressättning vid nybyggnation. I praktiken kommer detta få liten betydelse. Genom dagens presumtionshyror undantas redan nyproduktion från den vanliga hyressättningen. Problemet är knappast att hyresnivån är för låg i nya hyresrätter. Snarare skapar hyror för en ny normaltrea på ofta 11 000 – 12 000 kronor i månaden problem att hitta hyresgäster som klarar den hyresnivån.

- I övriga bostadsbeståndet ska »lägenheternas kvalitet och läge får ett större genomslag i hyressättningen« heter det, och hur det ska gå till ska en kommission ta fram. Men också här har redan mycket hänt. I runt 100 kommuner finns överenskommelser mellan Hyresgästföreningen och de kommunala (i vissa fall även privata) bostadsbolagen om så kallad »systematisk hyressättning« där bland annat läget tydligare ska vägas in. I december slöts ett avtal mellan Hyresgästföreningen och de kommunala bolagen i Stockholm om samma sak. Just hyrorna i Stockholm där skillnaderna mellan en bostad i innerstaden och en i ytterområdena pekats ut som för liten har annars varit ett återkommande argument för att ändra på dagens hyressystem.

I en fråga där de fyra partierna snarare varit uppdelade enligt grupperingarna C ihop med MP kontra S ihop med L, finns nu en ny öppning. Det handlar om de föreslagna höghastighetstågen mellan de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I valet 2014 var både de rödgröna och Alliansen överens om en satsning på höghastighetståg. Men när Sverigeförhandlingen kom med sitt förslag om lånefinansiering av en utbyggnad 2017 backade M och L, och S har sedan dess dragit ned på utbyggnadstakten. Ett besked om årlig budgetfinansiering av utbyggnaden i stället för lånefinansiering har också gjort att ambitionsnivån för första delutbyggnaden, Ostlänken mellan Järna och Linköping, krympts. I stället för att byggas för tåg som går upp till 320 km/h ska de nu klara max 250 km/h.

Ledande S-företrädare i Östergötland har protesterat mot det liksom mot att den första sträckan, Ostlänken, nu senareläggs.

»Nu verkar Sverigeförhandlingens förslag om höghastighetsjärnvägar mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö gått i ide« , skrev Kaisa Karro, regionstyrelsens ordförande (S), i Östergötland Johan Andersson riksdagsledamot (S), Östergötland nyligen i Aktuellt i politiken (S).

»I Sverige försenas projektet Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping, och beräknas bli klar först 2033/35… Med bristen på besked om den fortsatta utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen avbryter Trafikverket nu den fortsatta planeringen söderut från Linköping. Det behövs beslut om den fortsatta utbyggnaden av nya stambanor för ökad tillväxt och regionförstoring. Klimatet, resenärerna och godstransportörerna behöver nya stambanor för järnvägen NU« fortsatte de.

Men »Lövpakten« kan ge regioner och kommuner längst de föreslagna sträckorna nytt hopp:

»Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer« , heter det i dokumentet.

Och de främsta förespråkarna, C och MP, får med sig de två andra partierna på att försöka lösa finansieringen i en stor överenskommelse:

»Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet« .

Läs överenskommelsen i sin helhet här. Läs även den stora striden som ingen vill ha från senaste numret av Fokus här.