Magstark lösning för allergiker

För de närmare två miljoner svenskar som lider av pollenallergi är våren inte en odelat positiv årstid. Många upplever först i vuxen ålder att näsan börjar rinna och ögonen klia, även om det vanligaste är att allergin bryter ut hos barn i skolåldern. Hur det kommer sig att man kan leva trettio bekymmersfria år för att sedan plötsligt bli allergisk mot pollen är något som forskarna faktiskt inte har något svar på.

– Den viktigaste faktorn är ärftlighet. Men sedan är det troligen något i vår västerländska livsstil som underlättar för dessa ärftliga anlag att träda fram, säger Göran Wennergren, professor och överläkare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, med inriktning på astma och allergi.

En liten tröst kan vara att just pollenallergi ofta avtar med stigande ålder.

– De som har pollenallergi som barn och unga vuxna brukar få minskade besvär i medelåldern, troligen eftersom immunsystemet växlar ner i aktivitet, säger Göran Wennergren.

Tidigare har forskarna faktiskt trott att små barn varit förskonade från pollenallergi. Men de senaste åren har det blivit allt vanligare att även barn från ett års ålder drabbas. Det är något som barnläkare uppmärksammat och som bekräftats i flera forskningsstudier.

Den vanligaste förklaringen till varför allergier blir allt vanligare är den så kallade hygienhypotesen, som har närmare tjugo år på nacken. Teorin går ut på att immunsystemet hos dagens människor inte får samma stimulans av bakterier och parasiter som hos våra förfäder. Den förbättrade hygienen gör att vi lever längre och är friskare men baksidan är att vi drabbas av allergier, astma och eksem. Troligen har detta att göra med att våra immunsystem i större utsträckning uppfattar harmlösa allergener som något farligt som måste förgöras.

I dag lutar många forskare åt att en stor del av förklaringen finns i våra tarmar. Dessa innehåller faktiskt fler bakterier än celler, och förändringar i tarmens bakterieflora kan påverka immunsystemet och leda till både inflammationer i tarmen, reumatiska besvär och allergi. Under minst 50 000 år, fram till 1900-talets början, har människan utsatts för ungefär samma bakterier och smittoämnen. Plötsligt förändrades detta på bara några decennier, då nymodigheter som avloppssystem och livsmedelshygien och modern sjukvård nådde västvärlden.

Genom åren har det också kommit olika råd kring om man bör undvika eller utsätta sig för allergener i förebyggande syfte. Men inte heller där finns det någon forskning som ger klara besked. Att som litet barn utsättas för exempelvis pälsdjur vare sig skyddar mot allergi eller ökar risken för att bli allergisk. I dag finns många konsumentprodukter som säger sig kunna förbättra tarmfloran genom att tillföra nyttiga bakterier. Men att dessa skulle kunna göra oss mindre allergiska finns det inte heller vetenskaplig täckning för.

– Massor av oberoende forskning visar att det inte skyddar mot allergiutveckling, säger Magnus Wickman, professor i pediatrisk allergologi vid  Karolinska institutet i Stockholm och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset.

Det är bara att gilla läget alltså. Men förutom att medicinera tycker Magnus Wickman att allergikern bör tänka på att försöka skölja bort själva pollenpartiklarna som orsakar den allergiska reaktionen. Koksaltlösning kan lindra röda ögon, och nässköljning kan minska besvären, tipsar han.

Annars återstår bara en enda sak att göra, enligt allergiprofessorn.

– Flytta till Svalbard, Grönland eller Antarktis.