Magstarkt

När larmet gick om ett utbrott av den resistenta tarmbakterien Clostridium difficile typ 027 på Centrallasarettet i Växjö dröjde det inte länge innan debatten om sjukhushygien och städrutiner drog i gång. Två av sjukhusets patienter har hittills dött efter att ha smittats i vad som är det första svenska utbrottet någonsin. I förra veckan visade nya provsvar att smittan spridit sig till två nya avdelningar och att ytterligare fyra personer drabbats. Sverige har hittills varit förskonat från den farliga typen 027, men utomlands är den betydligt vanligare.

I USA upptäcktes den redan på 1990-talet, och i Danmark har tusentals fall årligen konstaterats. Även i Finland är smittan välkänd. Bakterien, som är resistent mot vissa former av antibiotika, drabbar främst äldre och svaga patienter som redan står under antibiotikabehandling och vars naturliga bakterieflora därmed är satt ur spel. Att äldre människor är mer sårbara för illasinnade tarmbakterier beror på att den naturliga variationen i tarmfloran minskar när man blir äldre, vilket gör att motståndskraften mot sjukdomar minskar.

Utbrottet i Växjö är bara ett exempel på att tarmflorans utformning kan vara skillnaden mellan liv och död. Om tarmbakterier väcker några känslor överhuvudtaget hos gemene man och kvinna så är det för det mesta just fruktan och äckel, associerade som de är med magsjukor och diarréer.

Faktum är dock att studiet av tarmbakterier och tarmflora är hetare än på mycket länge. Och man behöver inte vara forskare för att fascineras av det rika livet i våra magar. Mellan ett och två kilo av en människas kropp utgörs av bakterier och andra mikroorganismer. En frisk vuxen har minst 1 000 olika bakterier bara i sina tarmar och dess bakterieflora är ett helt eget litet ekosystem. Tarmbakterierna bryter ner maten vi äter, producerar nyttiga substanser och hjälper kroppen att ta upp näringsämnen. Vilka bakterier, hur många de är, och inte minst hur de samspelar med varandra, har visat sig ha större betydelse för vår hälsa än vad forskarna tidigare trott.

– Mår man bra i magen så mår man ofta bra i hjärnan, och tvärtom, säger mag- och tarmläkaren Robert Brummer. Han är professor och föreståndare för Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre (NGBI) vid Örebro universitet. Där bedrivs forskning som studerar samspelet mellan kost, tarmbakterier och hjärnan.

Tarmfloran kan påverka hur mycket vi väger, samt risken att drabbas av vitt skilda sjukdomar som diabetes, allergi och depressioner.

– Människor med depression har en delvis annan tarmflora. Det finns även forskning som antyder att adhd och vissa autistiska diagnoser kan kopplas till förändringar i tarmfloran, säger Robert Brummer.

Personer som lider av den inflammatoriska tarmsjukdomen IBS, som en och halv miljon svenskar är drabbade av, har ett immunsystem som är konstant aktiverat, förutom att deras tarmflora skiljer sig från friska människors. Ett aktiverat immunsystem ger en förhöjd inflammationsrisk och alla typer av inflammationer i kroppen ökar sannolikheten för depressiva symptom.

När det gäller kopplingen mellan magbakterier och viktproblem är det så att överviktigas tarmflora skiljer sig från normalviktigas i sin sammansättning. I slutet av förra sommaren publicerades två studier i tidskriften Nature som kopplar en rik flora av tarmbakterier till en lägre kroppsvikt och minskad tendens att gå upp i vikt över tid. De danska och franska forskarna fann också en koppling mellan en förändrad tarmflora och insulinresistens, som är ett förstadium till diabetes. Ett positivt resultat av studierna var att hälsosam mat och minskad kroppsvikt på sikt ledde till en mer diversifierad tarmflora.

I november upptäckte forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet att ett hormon som är kopplat till aptitreglering och insulinfrisättning styrs av bakterier i våra tarmar. Hormonet reglerar också hur fort maten passerar genom tunntarmen, vilket påverkar kroppens förmåga att ta upp näringen. Upptäckten kan leda till nya sätt att behandla undernäring och relaterade sjukdomar.

Bakom de senaste stora upptäckterna ligger nya dna-baserade metoder för att analysera bakterier. Med modern genteknik är det i dag möjligt att analysera även döda bakterier. Det enda man behöver är ett avföringsprov, från vilket bakterier extraheras och körs i ett instrument som får fram exakt dna för alla bakterier i tarmen. Tekniken är relativt ny och ännu ganska dyr, det kostar flera tusen kronor för att göra en enda analys. Om tekniken blir billigare finns det en enorm potential att använda den för att screena patienters tarmflora.

– Den här vetenskapen är fortfarande i sin linda. Tekniken för att mäta sammanställningen av bakterier är bara 6–7 år gammal. Tidigare var man tvungen att odla fram levande bakterier för att studera dem, det behövs inte i dag, säger Robert Brummer.

Det mest drastiska sättet att få bukt med en krånglande tarmflora är att helt sonika byta ut den. Det går till så att man gör en tarmsköljning där tarmarna spolas helt rena från avföring och de flesta bakterier, och därefter genomförs en fekaltransplantation, som det heter på fackspråk. I klarhet betyder det att avföring från en person med en frisk tarmflora placeras i den sjuka patientens tarmsystem och så växer den nya tarmfloran så småningom till sig. Denna behandling görs bara i extremfall, exempelvis på patienter som drabbats av just Clostridium difficile 027. Den nya friska tarmfloran som transplanterats in kan nämligen se till att den farliga tarmbakterien slutar växa. En avföringstransplantation kan också bli aktuell när en person har mycket svåra besvär med orolig mage. Men denna behandling är knappast lösningen för den stora massan av patienter som har problem med sin bakterieflora.

– Fekaltransplantation bör bara utföras om det samtidigt finns ett tydligt forskningssyfte så att vi lär oss av varje behandling, säger Robert Brummer.

I stället finns det andra, betydligt enklare och mindre kontroversiella metoder för att råda bot på bristerna i tarmfloran. Ett sätt är att tillföra probiotika, en specifik bakterie. I dag är livsmedel med probiotika en vanlig syn bland mejerihyllans produkter. Ett annat sätt är så kallad prebiotika, vilket innebär att man matar en viss sorts bakterier med just det näringsämne som denna kan omvandla till nyttigheter i tarmen.

Frida Fåk är docent i molekylär nutrition vid Lunds universitet och forskar just på hur kostfibrer påverkar tarmfloran. Genom att äta exempelvis havre så stimuleras tillväxten av bakterier som kan processa just havre. Ökad kunskap om dessa processer gör att man i framtiden kan förändra sin egen tarmflora bara genom att välja rätt livsmedel. Så pass individuellt utformade kostråd finns inte i dag.

Snart kan det bli lika naturligt att lämna prover för att få sin tarmflora analyserad som det i dag är att ta ett vanligt blodprov.

– Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer du kunna gå in på din vårdcentral, lämna ett avföringsprov för analys och sedan få veta exakt hur din tarmflora ser ut och vad du ska äta för att skapa den perfekta sammansättningen av bakterier för just din mage, säger Frida Fåk.

Drömmen om den perfekta tarmfloran är något som förenar både forskare och de många människor som i dag lider av våra vanligaste magproblem. För dem kan möjligheten att skräddarsy sin egen tarmflora innebära slutet på åratal av lidande.