Medicinskandalen kunde ha undvikits

Det var så lite som hade behövts för att katastrofen troligen skulle kunnat undvikas. Genom att samla avföring från ett 20-tal patienter skulle Pfizer snabbt kunna ha sett att kolesterolet som Torcetrapib skulle bekämpa aldrig lämnade kroppen. I stället samlades det troligen någonstans i kroppen och orsakade hjärtinfarkter, stroke och slutligen dödsfall.

82 människor avled i den världsomspännande läkemedelsstudien. Av dem var tre svenskar.

Mats Eriksson är en av de nio läkare som sitter i den internationella styrkommittén för Torcetrapib och som nu för första gången väljer att gå ut offentligt med sin kunskap om det kontroversiella läkemedlet.

– Jag undrade varför man inte gjort någon studie på avföring men det var för sent, säger Mats Eriksson.

Förutom de dödsfall som Fokus rapporterade om i förra veckan framkommer det nu att försöksgruppen dessutom drabbades av fler allvarliga incidenter i form av hjärtinfarkter och stroke.

– Läkemedlet verkar ha orsakat åderförkalkning, bekräftar Mats Eriksson.
Tidigare har forskare trott att risken med Torcetrapib var förhöjt blodtryck. Men enligt uppgifter till styrkommittén fanns inga skillnader i blodtryck mellan försöksgruppen och kontrollgruppen.

Mats Eriksson är själv överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och hans arbete är en del av den forskning som ligger bakom Torcetrapib. 1999 gjorde han en studie kring ApoA-1, ett protein som liksom Torcetrapib ökar det goda kolesterolet i kroppen. Eriksson undersökte fyra försökspatienters avföring och fann att utsöndringen av det onda kolesterolet ökade när de fick ApoA-1. Medicinen fungerade alltså, i den bemärkelsen att kroppen gjorde sig av med en riskprodukt.

Patentet köptes senare av Pfizer, och när Mats Eriksson 2004 rekryterades till styrkommittén frågade han varför ingen liknande studie av patienternas avföring gjorts på Torcetrapib.

– Men intresset fanns inte, för då rullade redan patenttiden. Från det att Pfizer hade tagit patent på molekylen hade de bara 15 år på sig att tjäna pengar.

Först förra året gjorde en grupp oberoende forskare den studie som Eriksson hade efterlyst. Resultatet visade att det inte fanns någon ökad mängd kolesterol i avföringen hos människor som tagit Torcetrapib. Kolesterolet stannade alltså i kroppen. Ändå avbröts inte studien. Några rapporter om ökat antal dödsfall eller biverkningar nådde inte heller styrkommittén.

– Studien var så stor så att det fanns en hel del praktiska problem när det gällde att samla in information.

Mats Eriksson anser att läkemedelsbranschen i dag befinner sig i djup kris.

– Man har satsat för lite på forskning och för mycket på marknadsföring de senaste åren.
Han tycker att bolagen borde bli bättre på att knyta till sig duktiga läkare. En allt för stor del av besluten tas i dag av råttforskare, menar han.

– Till exempel gjordes djurförsöken med Torcetrapib på genmanipulerade möss, eftersom vanliga möss saknar det protein som läkemedlet styr.

Även dessa djurförsök gav motstridiga resultat. Ändå valde alltså Pfizer att spela högt.
Alldeles för högt, skulle det visa sig i efterhand.