Mer pengar till färre studenter

Spara 400 miljoner kronor genom att ta in 5 000 färre heltidsstudenter varje år, och använd pengarna till att uppnå högre kvalitet på utbildningen vid landets högskolor. Förslaget kommer från enmansutredaren Dan Brändström som fick i uppdrag av den socialdemokratiska regeringen att se över styrningen av högskolornas resurser i framtiden.Presentationen av den så kallade resursutredningen drunknade i Schenström-affären i början av november förra året, men den innehåller både kontroversiella, nytänkande och långtgående idéer. Nästa vecka ska remissvaren ha kommit till regeringen, och de lär innehålla en hel del kritik mot förslaget.

Som Fokus rapporterade förra veckan föreslår Dan Brändström att resurserna till utbildning och forskning ska premiera kvalitet på ett tydligare sätt framöver. Utdelningen av högskolornas pengar till utbildning ska delas upp i en – höjd – grundersättning per student och ett par olika tilläggsersättningar som ska vara beroende av utbildningskvalitet och metod i stället för – som nu – att studenterna tar sina poäng.

Den nya grundersättningen för varje helårsstudent blir en rejäl kompensation för de senaste femton årens urholkade ersättning per student som lett till allt färre lärare per student, allt större föreläsningsgrupper och allt sämre kontakt mellan lärare och studenter. Men kalaset betingar ett pris av inte mindre än 2,4 miljarder kronor i ökade kostnader – även om bara 400 miljoner återstår i underskott när man har räknat bort de »tomma platser« som uppstått efter att färre personer sökt till högskolan på senare år. Dessa 400 miljoner tycker utredaren alltså att man ska få fram genom att 5 000 färre heltidsstudenter tas in på högskolan.

På Sveriges Förenade Studentkårer är man orolig över den delen i Brändströms förslag. Ordföranden Elin Rosenberg anser att en neddragning av antalet studenter vore en kortsiktig lösning om man ska kunna göra anspråk på att göra Sverige till en kunskapsnation.

– Regeringen måste våga satsa på utbildning och inte överge ambitionerna med breddad rekrytering och större tillgänglighet, säger hon.

Lunds universitets rektor Göran Bexell, ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, oroas över att förslaget utgår från att antalet studenter ska sjunka. Samtidigt framhåller han att en kvalitetshöjning är nödvändig.

– Det är bra att fler studerar och att rekryteringen breddas till fler sociala grupper, men bara så länge vi kan erbjuda kvalitet i utbildningen, säger han.

Även från politiskt håll tycker man att detta vore en felaktig prioritering. Samtliga riksdagsledamöter Fokus talat med anser att alla svenskar som har behörigheten och viljan ska kunna läsa vidare på någon av de utbildningar som erbjuds. De pekar på att söktrycket nu ökar, att kullarna växer och att konjunkturen vänder nedåt, vilket brukar leda till att fler väljer att studera. Förvisso har regeringen redan tidigare dragit ned antalet högkoleplatser – men då har det handlat om tomma platser som blivit över när det varit färre sökande.

– Det här inger oro. Det skulle innebära att vi överger målet om en högskola för alla, säger socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Marie Granlund.

Hon får medhåll av moderaten Margareta Pålsson i utbildningsutskottet.

– Det är ett dåligt förslag – självklart ska vi inte ha färre studenter. Däremot kan vi inte bara ta in fler och fler som sossarna har gjort utan att se till att kvaliteten hänger med, säger hon.

Högskoleministern Lars Leijonborg är klämd mellan politiska visioner och den ekonomiska verkligheten. Till att börja med konstaterar han att en utredning som föreslår kostnader också måste komma med förslag till finansiering. Han vill ogärna föregripa processen, men medger att en neddragning av antalet studenter kanske inte är rätt finansieringsform.

– Jag skulle hellre få loss ökade resurser för en kvalitetshöjning – på lång sikt tror jag inte att vi kan neka folk möjligheten till bättre utbildning, säger han.

Mer på fokus.se: Kunskapsklyftan – de bästa och sämsta utbildningarna i Sverige.