Missarna som lett till omval

Tredje söndagen i september 1979 gick närkingarna i Hallsberg till val alldeles som vanligt. Söndagen den 1 juni 1980 fick de göra om det. Allt berodde på förtidsröstningen på äldreboendet Kullängen där ett S-kommunalråd ska ha »hjälpt« de boende att rösta. I samband med rösttillfället fanns det bara valsedlar från S.

Valresultatet i kommunen överklagades och åtta månader senare fick invånarna gå till vallokalen på nytt. Kommunalrådet och fyra andra dömdes senare för valfusk. Men omvalet ledde i sig inte till några dramatiska förändringar i kommunfullmäktige.

Omvalet i Hallsberg blev det första, omvalet i Båstad 2015 är det senaste.

I stressen att räkna ihop rösterna hade valförrättarna i en vallokal 2014 använt baksidan av valsedlar för att anteckna på under sammanräkningen. Anteckningarna råkade hamna bland de avgivna rösterna och hela kommunvalet överklagades. Där betydde omvalet den 10 maj 2015 att det lokala Bjärepartiet stärktes rejält.

I Borgholm har den lokale politiske bråkstaken Per Lublin ställt till oreda många gånger. När hans dåvarande parti, Kommunens bästa, nekades att lägga ut valsedlar i vallokaler 1985 på grund av ett namnbyte samma år överklagades valet. Lublin fick rätt och i omvalet ökade Kommunens bästa med ett mandat i fullmäktige. 

I samma val i Åre hade en lantbrevbärare i några fall missat att intyga att det var den röstberättigade som hade röstat, därmed ogiltigförklarades rösten på valdagen. Omvalet blev en framgång för Centerpartiet som ökade från 12 till 15 mandat.

Kommunvalet i Orsa 2002 överklagades när Sveriges Pensionärers Intresseparti (SPI) hävdade att förtidsröster inte räknats, som kunde ha gett partiet mandat i fullmäktige. I omvalet 2003 gick också SPI fram kraftigt, partiet fick två mandat i fullmäktige.

Det största omval som genomförts var när väljarna i Västra Götalandsregionen 2011 gick till val. 16 röster på Centerpartiet i ett valdistrikt i Skövde kom inte med i slutliga sammanräkningen 2010. Det hade annars gjort att C hade fått ett mandat som i stället gick till S. Men riksdagens valprövningsnämnd fann också att andra fel begåtts: som felaktigt godkända budröster, förtidsröster som inte räknats och väljare som inte fått rösta. 

Bara 44 procent av de 1,2 miljoner röstberättigade i Västra Götaland gav sin röst i omvalet den 15 maj 2011 mot 81 procent i ordinarie val. Det rödgröna styret fortsatte styra i regionen och S tog fem nya mandat i omvalet. 

Omvalet i Örebros nordöstra valkrets som hölls samma dag berodde på felaktigt godkända budröster och anmärkningar vid förtidsomröstningslokalerna.  I kommunvalet 2010 vann S och V majoriteten med bara en rösts marginal. Ytterligare en röst till FP hade gett partiet ett mandat till och med det hade Koalition Örebro (FP+M+C+KD+MP) behållit majoriteten i kommunen.

Även i omvalet i Örebro sjönk valdeltagandte rejält jämfört med ordinarie val, 63 procent röstade 2011 mot 80 procent i valet 2010. Men i omvalet ökade S och det nya blocköverskridande styret med S+C+KD fick fortsätta. 

Det är valprövningsnämnden som prövar överklaganden av alla allmänna val. Den leds av en jurist sex ordinarie och sex suppleanter, utsedda bland riksdagsledamöterna. 

Det vanligaste misstankarna om valfusk handlar om är att någon eller några skulle ha varit alltför behjälpliga vid själva valtillfället, främst vid förtids- eller ombudsröstning. Misstankar om valfusk utreds av polisen som ett brott.