Inrikes

Ny rapport: Var tredje flykting flyttar vidare till en större kommun inom tre år

Publicerad 2020-10-16

Bild: TT

En nyanländ asylsökande i Sverige kan lösa sitt boende på egen hand, så kallat EBO, eget boende, eller bli anvisad boende och kommun av Migrationsverket.

Mellan 2016 och 2019 blev nästan 206 000 personer kommunmottagna i Sverige. Nära 70 000 per år under 2016 och 2017. Det stora antalet dessa år beror på det ökade antal flyktingar kom till Europa och Sverige under 2015.

Boenden för de nyanlända ordnas på de boenden som Migrationsverket upphandlat, numera allt mer i lägenheter som verket hyr eller annars genom EBO, som oftast innebär att de flyttar in hos släktingar eller bekanta.

LÄS OCKSÅ: Orten – platsen där allt börjar

Kommuner med många lediga bostäder och andra boenden fick under åren efter 2015 ta emot en stor del av de som kom till Sverige. Att ett antal mindre kommuner fick en hög belastning när de skulle ordna kommunal service, som skola och annat, ledde till en debatt om hur ojämnt bördorna fördelades bland landets kommuner.

En ny lag, Bosättningslagen, infördes 2016 som innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända flyktingar och deras anhöriga.

Men många av de som kommer väljer efter ett tag att flytta från den kommun där de först blev placerade. Det kan bero på att de ser större möjligheter till jobb eller studier på nya platsen, eller vill komma närmare bekanta från sitt hemland eller andra skäl.

Statistiska centralbyrån, SCB, visar i en ny rapport flyttmönstren hos dem som kom under det rekordhöga flyktingmottagandet.

Av de som mottogs under 2016 var knappt 90 procent kvar i samma kommun vid slutet av samma år. Därefter minskade andelen successivt till 68 procent tre år efter mottagningsåret.

I slutet av den studerade perioden bodde 50 procent av de som mottagits i en pendlingskommun nära en storstad kvar i samma kommun jämfört med drygt 80 procent av de som bodde i större städer.

Av de som hamnade i kommuner som räknas som mindre städer och landsbygdskommuner bodde 65 procent kvar i slutet av 2019.

Men skillnaderna är stora. Av de 55 personer som togs emot i Sorsele 2016 bor till exempel bara 13 procent kvar där tre år senare. Från Högsby i Småland som tog emot flest flyktingar år 2016 relativt sett, flyttade hälften av de 230 inom tre år.

Förra året blev 25 000 nyanlända kommunmottagna. Där finns av lätt insedda skäl inga uppgifter om var de är bosatta i slutet av år 1.

[caption id="attachment_646946" align="alignnone" width="683"] Första kolumnen visar hur många kommunmottagna som kom respektive år relativt kommunens befolkning. Den andra andelen som bodde kvar i kommunen efter tre (och två) år.[/caption]