Ny svensk forskning: Ökad dödlighet bland glutenintoleranta

Text:

Bild: Unsplash/Pressbild

Den enda kända behandlingen mot celiaki (glutenintolerans) som finns i dag är att äta glutenfri kost livet ut. I takt med att utbudet av glutenfria produkter ökat det senaste decenniet har man trott att detta även reducerar risken för en förtida död bland glutenintoleranta. Patienter med celiaki tycks dock löpa en ökad risk för död, trots att de äter glutenfri kost. Det visar en ny studie från Columbia University i USA, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA.

Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid KI samt barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus, är en av forskarna bakom de nya rönen.

– Celiaki karakteriseras av inflammation; något som i allmänhet är dåligt för hälsan. Dödsorsaken vid glutenintolernas kan variera; eftersom celiaki påverkar immunförsvaret löper patienterna en ökad risk att drabbas av andra, liknande sjukdomar; som typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdom, vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdom, säger Jonas F Ludvigsson till Fokus.

I studien följde forskarna under 12 års tid 50 000 svenska patienter – både barn och vuxna – med celiaki, och jämförde med 246 000 svenskar utan celiaki. Slutsatsen blev att glutenintoleranta löpte 21 procents ökad risk för dödlighet jämfört med kontrollgruppen.

Har man belagt att personerna i studien verkligen åt glutenfri kost?

– Nej, men vi har en markör som talar för om en person ätit glutenfri kost eller inte: Tunntarmsinflammation är typisk vid celiaki. I denna studie har celiaki diagnosticerats genom att ta ett tunntarmsprov och se om patienten har avflackad tunntarmsslemhinna med inflammation. Sen, när vi kontrollerat patienterna igen, ser vi om slemhinnan har blivit bättre; vilket i sådana fall talar för att personen ätit en glutenfri kost.

Forskarna har med andra ord studerat ”utläkt slemhinna” hos patienter och tagit det som mått på hur pass väl de följt kostrekommendationerna; alltså ätit glutenfritt. Men ser ingen skillnad i dödlighet mellan glutenintoleranta som har en förbättrad slemhinna och de som ännu har svår tunntarmspåverkan; en ökad risk för förtida död finns i bägge grupperna.

Vad innebär skillnaden på ”för tidig död” och inte i detta sammanhang?

– Mindre än fem år; och det är två komponenter som räknas in i denna procentökning; under de 12 år som vi följde upp patienterna var det något fler av glutenintoleranta än övriga som hade dött, och de glutenintoleranta hade dött lite tidigare.

Har man uteslutit andra faktorer som den ökade dödligheten kan bero på, som livsstil eller socioekonomisk bakgrund?

– Vi har tagit hänsyn till patienternas utbildning, men vi kan inte utesluta att andra faktorer bidragit till våra resultat. Sammantaget ser det ändå ut som om glutenintolerans är kopplad till ökad risk för död.

Det låter som ett nedslående besked för glutenintoleranta?

– Det behöver inte vara så. Nästan alla sjukdomar innebär en ökad risk att dö. Risken vid just glutenintolerans (21 procent) är inte hög om man jämför med andra sjukdomar.

Studien understryker däremot att celiaki är en kronisk sjukdom att ta på allvar; som tyvärr inte försvinner den inte för att man äter glutenfritt.

Ändå finns starka skäl för glutenintoleranta att fortsätta äta glutenfritt.

En person med celiaki som äter glutenfri kost får exempelvis mindre diarré, blir mindre trött, får mindre ont i magen och – tror forskarna – mindre benskörhet.

Just nu forskar man också på en rad andra metoder i syfte att behandla patienter med celiaki. Man söker mediciner som ska kunna bryta ned komponenter i gluten så att det inte längre innebär risk för immunförsvaret, och läkemedel som gör att vetets farliga komponenter av gluten inte tas upp av kroppen. På andra håll försöker man ta fram vete som inte innehåller de strukturer som kroppen reagerar på.

– Jag är säker på att man kommer att hitta en behandling. Men det tar säkert 5-10 år, säger Jonas F Ludvigsson.

Till dess är den glutenfria kosten behandlingsmodellen, och Jonas F Ludvigsson rekommenderar absolut glutenintoleranta att fortsätta med den.

Däremot tycker han inte att de som inte är glutenintoleranta bör äta glutenfri kost.

Varför inte? Många tror att det är mer hälsosamt?

– Om man ersätter en glutenhaltig kaka med ett glutenfritt äpple, då är det alltid bättre att äta ett äpple än en kaka. Den som däremot ersätter den vanliga kakan med en glutenfri kaka kompenserar ofta med mer socker eller smör för att få samma smaksensation och känsla av ”fluffighet”, säger Jonas F Ludvigsson.

Studier visar rentav en liten ökad risk för hjärt-kärlsjukdom hos dem som inte har celiaki och ändå äter glutenfri kost.

Om du däremot väljer glutenfritt genom att ersätta en vanlig kaka med ett äpple så är det glutenfria äpplet förstås nyttigare.

– Men i regel är det inte det folk lägger in i begreppet glutenfritt; de tänker en glutenfri kaka på ett fik. Och den är inte bättre.

***

Så gick studien till:

Genom att länka data från Sveriges patologiavdelningar till svenska nationella hälsoregister undersökte forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Columbia University i USA närmare 50 000 (svenska) patienter med celiaki och deras risk att dö. Av 49 829 patienter med celiaki dog 6596 under den tid forskarna följde upp patienterna. Av dem man jämförde med; 246 426 personer utan celiaki dog 28 890 under den tid patienterna följdes upp. Av studien framgår inte vid vilken ålder i genomsnitt som patienterna avlidit.

Fakta:

Celiaki, glutenintolerans, innebär att du inte tål proteinet gluten, som finns i vete, råg och korn. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte tar upp näring som den ska. Symtom kan vara trötthet, viktnedgång, diarré, gaser i magen, ledvärk, blåsor på huden. Celiaki är inget som går över, man har det hela livet. Det är ännu oklart varför glutenintolerans uppstår; men ärftlighet spelar roll. Att ha besvär med mag- och tarmkanal behöver dock inte bero på celiaki, utan kan bero på känslig tarm (IBS). Celiaki ska heller inte blandas ihop med spannmålsallergi, som ibland förekommer hos barn.

Det finns inga studier som visar att glutenintoleranta skulle vara en riskgrupp för covid-19.