Ny utredning avråder från könskirurgi för 15-åringar – regeringen kan backa

Efter omfattande kritik lät regeringen Socialstyrelsen utreda frågan om könskirurgi. Nu säger Lars Sandman, myndighetens utredare för den etiska analysen och professor vid Linköpings universitet, att det finns skäl att vänta med underlivskirurgi tills personen i fråga åtminstone närmar sig 18 års ålder.

Han förklarar att det å ena sidan handlar om ett vårdbehov som för med sig ett ansenligt lidande, ett lidande som förlängs när man väntar med att genomföra behandlingen, och att det finns studier gjorde på äldre åldersgrupper som visar goda resultat.

Men samtidigt handlar det om irreversibla ingrepp, man kan inte gå tillbaka, medan skadan från att vänta går att ta igen – och suicid verkar inte vara kopplat till tidigare behandling. Vidare är vårdbehovet annorlunda. I vanliga fall söker man vård, och vården konstaterar vilken behandling som krävs, men behandlingen här baseras på patientens inställning.

– Det blir så att mycket mer vilar på individen än på professionen, säger Lars Sandman.

Lars Sandman förklarar vidare att man i rapporten har tagit hänsyn till att vården måste respektera personers autonomi. På många andra områden låts personer som är 15 år gamla fatta rätt många beslut själva, men här är en oklar situation, och unga tonåringar är mer riskbenägna och känslomässigt påverkbara, vilket gör det svårare att ta ställning.

– Sedan är det svårt att sätta en åldersgräns. Vissa personer kan vara mogna nog att fatta beslutet, andra inte. Det blir en individuell bedömning, och problemet blir vilken grad av försiktighet vi ska ha.

Han fortsätter:

– Min övergripande slutsats är att det finns anledning att vänta till de fyllt eller närmar sig 18 år, men om det kommer studier som exempelvis visar att det är få som ångrar sig senare kan ställningstagandet ändras.

Hur stor är möjligheten att sådana studier tas fram?

– Låt oss säga att den svenska lagstiftningen gått igenom. Då hade det ändå kanske bara handlat om enstaka fall. Det kommer nog aldrig att vara en anstormning av fall som ger evidens, och tittar man på studier från äldre åldersgrupper är de relativt svaga evidensmässigt, så det är ett svårt läge.

Lars Sandmans studie är en av flera delar som kommer att utgöra underlaget för Socialstyrelsens avgörande uttalande som väntas komma i slutet av mars.