Nya miljarder krävs när ukrainare stannar
Flyktingar från Ukraina kommer att stanna längre i Sverige än man tidigare trott. Det innebär ökade kostnader för mottagandet, bedömer Migrationsverket.
Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Kriget i Ukraina har pågått sedan i februari och det finns inget som tyder på att det skulle upphöra inom en snar framtid. Därför kommer det att behövas ytterligare sju och en halv miljarder kronor för att täcka de ökade kostnaderna. Den bedömningen gör Migrationsverket i en ny prognos.
– De flesta bedömare ser ju en stelnad och långvarig konflikt i Ukraina. Erfarenhetsmässigt vet vi ju att ju längre tiden går, desto färre vill återvända, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
De nya miljarderna behövs främst för kommunernas boendekostnader, sjukvård och bidrag till ukrainarna själva. Migrationsverket vill även behålla den personal som rekryterades under våren för att klara av det ökade trycket under krigets inledning.
– Vi har ju rekryterat drygt 500 extra personer men det finns ju undanträngningseffekter i andra ärenden där folk väntar på beslut. Vi arbetar med att få ned väntetiden och då vill vi behålla personalen på sikt, säger Mikael Ribbenvik.
Betydligt färre personer lämnar nu Ukraina jämfört med vid krigets början, och en relativt liten andel söker sig till Sverige. Under sommaren har antalet skyddssökande legat ganska stabilt på omkring 500 per vecka, enligt Migrationsverket. Det är betydligt färre än under våren då det som mest kom 10 000 i veckan. Totalt bedömer Migrationsverket att 55 000 personer söker skydd i Sverige i år och omkring 15 000 nästa år.
De som flytt kan sedan i mars få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv, som innebär att flyktingar från Ukraina snabbt kan få uppehålls- och arbetstillstånd i ett EU-land. För närvarande gäller det skyddet till den 4 mars 2023, men Migrationsverket utgår från att skyddet förlängs ytterligare ett år. Om det blir så kan det komma att behövas fler åtgärder, säger Anders Ygeman, integrations- och migrationsminister, till Sveriges Radio.
– Blir det så att massflyktingdirektivet förlängs måste vi fundera på vilka ytterligare åtgärder vi behöver göra. Ju längre en person stannar i landet desto viktigare är det att personen kommer i arbete och lär sig språket, säger han.
Mikael Ribbenvik betonar att osäkerheten är stor om hur kriget kommer att utvecklas. En eskalering kan leda till att antalet människor som söker skydd i Sverige ökar snabbt igen.
– Det är väldigt svåra bedömningar och ingen vet hur det kommer att se ut nästa år. Tar konflikten en annan vändning kommer även flyktingströmmen ta en annan vändning.
***
