Nya vargfrågan

Bilder på söta, akut utrotningshotade sälar utlöste debatt och blev en politisk fråga inför riksdagsvalet 1988. Nu beskriver kustfiskarna den växande sälpopulationen som ett allvarligt hot mot det småskaliga fisket. Sälen förstör näten och äter ur dem som från ett dukat bord.

– Med nästan varje fångst får jag upp minst ett trasigt nät, säger Rune Wikström.

Han är femte generationens yrkesfiskare från Möja i Stockholms skärgård. Men också moderat riksdagsledamot.

– Frågan är oerhört känslig, man har ju tidigare drivit stora kampanjer för sälens bevarande. Det var helt rätt när den var på en miniminivå, men nu ser jag inte varför man inte ska ha en förvaltning på säl så som man har på de flesta andra djur, säger han.

Efter flera års stiltje i sälfrågan presenterade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i början av oktober nationella förvaltningsplaner för knubb- och gråsäl. Det fick omedelbart meningsskiljaktigheterna att bubbla upp till ytan.

HaV öppnar upp för utökad jakt genom sin bedömning att de fridlysta knubb- och gråsälarna nu har uppnått en livskraftig nivå. Myndigheten sätter också som mål att sälen inte ska påverka mänskliga intressen negativt, vilket den gör genom skadorna på fisket.

Naturskyddsföreningen protesterar och menar att sälpopulationens fortlevnad inte alls är säkrad. I södra Östersjön är sälarna fortfarande få och Sverige har förbundit sig att skydda och förvalta sälen tillsammans med sina grannländer. Naturskyddsföreningen hävdar också sälens betydelse för ekosystemet och dess utsatta hälsa i ett förorenat hav.

Kampen för sälen hjälpte miljöpartiet in i riksdagen när debatten om säldöden rasade på 1980-talet. Nu säger partiets ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, Helena Leander, att de inte kategoriskt är emot säljakt. Men hon delar Naturskyddsföreningens syn på sälens ännu osäkra status, och är oroad över HaV:s förslag att lätta på jaktreglerna.

Till exempel att jägarna vill kunna skjuta säl från båt, inte bara från land, vilket skulle kunna öka risken för skadeskjutning då sälen kan dö genom drunkning.

– Jag är inte beredd att tumma på djurskyddet och tillåta jaktformer som anses oetiska på andra djur, sälar är ju däggdjur med utvecklad förmåga att lida. Givet att jägarna inte ens i dag fyller ut de kvoter man får, hjälper det inte att utöka jakten, säger Helena Leander.

Bland fiskarna och jägarna som i flera år har krävt utökade jaktmöjligheter på säl växer samtidigt frustrationen. Trots att HaV:s nya riktlinjer delvis rör sig i deras riktning landar planerna inte i några konkreta förändringar. I stället hänvisas knäckfrågor om säljakten till pågående utredningar och ytterligare analyser.

Framför allt ger HaV inga siffror på hur mycket säl Sverige bör ha som mest. Därmed får jägarna inga klara besked om när sälpopulationen ska begränsas. Den avvägningen, menar HaV, är ett politiskt beslut.

Men med vargen liggande på den politiska dagordningen återstår att se om politikerna lyfter upp ännu en känslig rovdjursfråga på bordet.

Fakta  | Dyra sälangrepp

•2010 betalade Naturvårdsverket ut 6 miljoner kronor för att förebygga sälangrepp och 18 miljoner kronor för orsakade skador på fisket.

•2011 beviljades skyddsjakt på totalt 337 sälar i Sverige, varav 164 sedan sköts. Finland och Åland fällde 595 gråsälar. Varje år beräknas flera hundra sälar också dö när de fastnar i fiskeredskap.

•I Sverige finns 300–400 kustfiskare, de flesta män över 50 år.

Källa: Sveriges Fiskares Riksförbund, HaV, Natur och Miljö