Nytt lagförslag: Rätt till fast läkare – men ingen gräns för antal patienter

Ett nytt uppdrag för primärvården; en primärvårdsreform, var en av punkterna i Januariavtalet. Nu i veckan beslutade regeringen om en lagrådsremiss om primärvårdsreformen, som innebär lagändringar som ger primärvården en mer central roll i den svenska sjukvården.

Om detta innebär att primärvården; vårdcentraler och kommunal vård nu ska ta mer uppgifter från sjukhusens öppenvård är ännu oklart.

Men det är vad Marina Tuutma, ordförande Distriktsläkarföreningen, befarar.

Vid sjukhusen finns i dag, förutom slutenvård, en specialiserad öppenvård för patienter som exempelvis behöver konsultation  av kardiolog eller urolog, men inte behöver läggas in.

I dag definierar sjukhusen i hög grad primärvårdens uppdrag, menar Marina Tuutma. I den region där hon arbetar, Värmland, blev vårdcentralen där hon arbetar till exempel kontaktad av sjukhuset, som plötsligt bestämt att inga prostatapatienter över 85 år skulle komma till sjukhusets specialiserade öppenvård, utan i stället hänvisas till vårdcentralen.

– Det är typiskt att man i försök att effektivisera hela tiden flyttar ut uppdrag till primärvården när det till exempel inte finns så många kardiologer eller urologer vid sjukhusen. Men vid just vår vårdcentral är vi två fast anställda läkare på 9000 patienter, säger Marina Tuutma till Fokus.

I Sverige är endast 15 procent av alla läkare allmänläkare, och primärvården har i regel inte resurser att ta hand om patienter från sjukhusens specialiserade öppenvård, framhåller hon.

Den nya lagrådsremiss om primärvårdsreform som regeringen beslutade om under torsdagen inbegriper också patienters lagstadgade rätt till fast läkare vid vårdcentralen.

Däremot överlåter man åt Socialstyrelsen att ta fram förslag om hur många patienter varje läkare kan ha.

Marina Tuutma förstår om man inte vill ange en siffra i lagtexten, och anser det vara klokt att överlåta till Socialstyrelsen att avgöra hur stort spannet patienter får vara.

– Däremot borde det ha stått i lagtexten att det måste finnas en gräns, tycker hon.

Att låta regionerna avgöra detta riskerar att leda till att regioner  ändå inte tar ansvar och missköter kompetensförsörjningen när det gäller läkare, resonerar hon.

En undersökning i höstas visade också att många regioner inte har koll på hur stor tillgång till specialister i allmänmedicin som de har, bara inom offentlig vård, men inte inom den privata.

Varför är då lagstadgad rätt till fast läkarkontakt viktig för patienten?

– Står det inte i lagtexten så jobbar man inte för det, säger Marina Tuutma, och jämför med sitt hemland Estland, där en primärvårdsreform med bland annat krav på fast läkarkontakt genomfördes under 1990-talet.

Följden blev att primärvårdsläkarnas status höjdes och många sjukhusläkare omskolade sig till specialister i allmänmedicin.

Att få bli fast läkare med ett begränsat antal patienter gav också möjlighet att påverka sin arbetssituation, om man som distriktsläkare tidigare kunde ha ansvar för 3000 patienter kunde antalet nu begränsas till 1600, och kvaliteten, säkerhet och kontinuitet för patienten också bli en helt annan.

Men i Norge, som ofta framhålls som modell för Sverige i denna fråga, finns ju uppgift om att läkare bränner ut sig för att varje fast läkare har för många patienter? Och de har ju ett listningstak på 1200 patienter?

– Ja, men i Norge har man lagt mer och mer uppdrag på primärvården utan att mer resurser följer med det, säger Marina Tuutma.

Många privata vårdcentraler har redan ett system med fast läkare. Och redan i dag upplever många patienter att de har fast läkare, att de kan välja läkare vid sin vårdcentral.

Men detta beror i hög grad på vårdcentral, och på vad chefen vid vårdcentralen beslutat.

Så till den eviga frågan- hur ska lagstadgad rätt till fast läkare på vårdcentralen gå ihop med den skriande bristen på specialister i allmänmedicin?

Ja, Marina Tuutma tror att utvecklingen kan bli som i Estland; att sjukhusläkare med det lagstadgade kravet om fast läkare med avgränsat antal patienter börjar finna distriktsläkaryrket mer attraktivt, och omskolar sig till det. Och att distriktsläkare som nu jobbar med något annat, återvänder till vårdcentralerna.

– Sen under en övergångsperiod  kan vi ha kvar hyrläkare, men för dem blir det också mer attraktivt att stanna i och med kravet på fast läkarkontakt med avgränsad lista.

Frågan om listningstak har behandlats i Göran Stiernstedts utredning och i utredare Anna Nergårdhs senare betänkanden, som är under beredning och kommer att hanteras i kommande primärvårdsproposition.

»För Centerpartiet är det viktigt att möjlighet till listningstak införs«, uppger Anders W Jonsson, vikarierande partiledare, Centerpartiet, i ett mailsvar till Fokus.