Ohelig allians
Statsministern kisade i solljuset utanför centerledarens ladugård.
– Jag kommer gärna till Malmö igen, sa han till en reporter.
I Maramö presenterade alliansen en valprioritering som skymdes av alla skämt om korvgrillning. »Landet runt«, kallade de den, partiledarna. Fler kommuner och landsting ska styras av alliansmajoriteter, allra helst Göteborg och Malmö, två irriterande röda fläckar på Sveriges karta. Det är uppgiften för de moderata kommunpolitiker som möts på Sverigemötet i Karlstad i helgen. Därför kan Fredrik Reinfeldt tänka sig att åka till Malmö igen.
För att alliansen ska få majoritet i Sveriges tredje största stad måste den öka från 21 mandat till 31. Det är inte särskilt troligt. Men efter att ha styrts av Ilmar Reepalu i nitton år börjar oppositionen känna hopp om att faktiskt få vara med och leda kommunen när han nu slutar.
Vi har att göra med en svag allians, ja faktiskt inte en allians alls. Kristdemokraterna tappade sitt enda mandat i kommunfullmäkte efter valet 2010. Senaste gången centerpartiet blev invalda var 1994, det år Ilmar Reepalu tog över.
Inte ens den lokala tidningens liberala ledarsida har hoppats på Malmöalliansen. I förra valet stöttade Sydsvenskans ledarredaktion de borgerliga i valet på riksnivå, men inte lokalt. Alternativet var alldeles för svagt, knappt ett alternativ alls, tyckte den politiske chefredaktören Heidi Avellan. Det fanns ingen tydlig politisk konflikt mellan stadens ledning och opposition.
Med Malmösossarnas -ledarbyte kan det förändras. Valberedningen har nominerat Katrin Stjernfeldt Jammeh, men konkurrenten Andreas Schönströms anhängare hoppas fortfarande på att kunna välja -honom på nästa helgs årsmöte. Båda Malmö-alternativen innebär en vänstersväng från Ilmar Reepalus näringslivsvänliga stadsbyggnads-fokus.
Det ger en tydligare skillnad till moderaterna, men påverkar också relationen till miljöpartiet.
– Är det »festen är slut-linjen« så under-lättar inte det samarbetet, säger Nils Karlsson, gruppledare för miljöpartiet i Malmö.
Andreas Schönström blev rikskänd med det uttalandet när Malmös socialdemokrater presenterade sin kongressmotion om icke-vinstprincip inom välfärden. Det retade miljö-partisterna så mycket att de skrev en -gemensam debattartikel med moderaterna om fördelarna med valfrihet och hur vinst är nödvändigt. Ingen av de stora partierna kan styra Malmö utan miljöpartiet.
Moderaterna hoppas att välfärdsfrågan ska vara viktigare för miljöpartisterna än att det ena partiet gillar bilar och gator när det andra föredrar spårvagnar och grönområden.
Hade miljöpartiet fått välja fritt skulle de helst slippa moderaterna, förstår man i bakgrundsintervjuer. Helst även vänsterpartiet. Drömmen är ett samarbete med socialdemokraterna och folkpartiet.
Men moderaterna räknar också med det faktum att många moderatväljare har röstat på socialdemokraterna i kommunvalet. Reepalu-effekten brukar det kallas. Utan honom kan den nuvarande majoriteten med miljöpartiet och vänsterpartiet tappa det enda mandat som avgjorde i valet 2010.
Jokern är sverigedemokraterna, som i nuläget har tio procent i Malmö. Miljöpartiet säger att de prioriterar att Malmö får ett stabilt majoritetsstyre, framför ett med sverigedemokratiska vågmästare. Så tänkte de efter regionvalet i Skåne 2006 när de bildade femklövern tillsammans med de borgerliga partierna.
Får moderaterna styra Malmö igen vore det en stor prestigevinst för partiet. Det parlamentariska läget, med en stympad allians och nödvändigheten att samarbeta med miljöpartiet, speglar också hur det kan landa i rikspolitiken. Fredrik Reinfeldt kanske har fler anledningar än han tror att resa söderut.
Fakta | Möts i helgen
Nu i helgen har moderaterna Sverigemöte då moderater med förtroendeuppdrag i kommun, landsting, -region, riksdag och föreningar diskuterar en rad frågor. Nästa helg, den 23 mars, ska socialdemokraterna i Malmö välja ny ledare efter Ilmar Reepalu.
Läs mer:
