Ökande brutalitet vid ”hemma hos-rånen”

Tre beväpnade män tvingade ned de två barnen, fyra och sex år gamla, på golvet i villan i Stockholmsstadsdelen Bromma. Mamman bands med hjälp av elsladdar och tvingades sedan under pistolhot berätta var nycklarna till familjens båda bilar fanns. Därefter började en av gärningsmännen ofreda henne sexuellt medan barnen såg på. Men en av gärningsmännen verkar inte ha varit påtänd av läkemedlet tramadol – till skillnad från de båda andra – så han avbröt sin kumpan.

– Det var räddningen för henne. Gärningsmännen lämnade strax därefter brottsplatsen med de båda bilarna i miljonklassen, säger Anders Göranzon som har varit brottsutredare på polisen i 30 år.

Göranzon ledde till en början polisens utredning av Bromma-fallet som inträffade 2018. Det fanns inga kopplingar mellan gärningsmän och offer, en svensk familj i övre medelklassen. Mannen är högt uppsatt chef och kvinnan konstnär.

– Den ena av de misstänkta gärningsmännen åkte senare fast i ett annat hemma hos-rån i Karlstad. Men för rånet i Bromma blev ingen dömd. Jag deltog i halva förundersökningen, men de som fortsatte nådde aldrig ända fram.

Fokus chefredaktör Jon Åsberg berättade nyligen i en kolumn om sju andra ”hemma hos-rån”, som Göranzon kallar dem, som skett i Stockholmsområdet de senaste åren. Två av dessa fick stor medial uppmärksamhet: Dels rånet mot tv-profilen Martin Björk som tvingades lämna ifrån sig en dyrbar klocka, dels ett planerat rån mot en rullstolsbunden entreprenör och miljardär som avstyrdes efter en dramatisk polisjakt genom centrala Stockholm. Den gången var rånarna utklädda i uniformer från budbolaget DHL. Ett brutalt rån mot en familj ägde också rum i närheten av Fokus redaktion i Stockholm en vecka före jul. Och några dagar senare, den 22 december, slog rånare till i hemmet mot en man i Åtvidaberg som bands och tvingades öppna ett värdeskåp.

Men handlar det om en stigande trend med allt fler hemma hos-rån? Det är svårt att få riktig klarhet i den saken då Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inte för statistik över rån i privatbostäder. Däremot går det att söka på rån inomhus. I ovan nämnda Bromma ökade antalet sådana rån från åtta under 2018 (när den beskrivna händelsen inträffade) till 18 rån år 2021. Statistik för 2022 finns ännu inte. BRÅ ger därmed inte någon klar bild av hur rån i hemmiljö har utvecklats senaste tiden.

Anders Göranzon pekar på några saker i samhällsutvecklingen som han tror kan förklara att hemma hos-rånen tycks bli mer populära hos de kriminella, åtminstone i vissa områden.

– Kontanthanteringen i samhället har minskat rejält vilket ofta gör det lönlöst att råna butiker och banker. Cigarettpaket och snusdosor är märkta. Kameror finns i offentliga miljöer. Tekniken har nästintill omöjliggjort stölder från lastbil. Värdetransportrån förekommer knappast längre, säger Göranzon och fortsätter.

– De enda lätt tillgängliga rånoffren är därmed du och jag. Samtidigt lever gemene svensk kvar invaggad i trygghet. Tilliten till samhället lever kvar – men verkligheten kryper närmare.

En oroande utveckling är att brutaliteten och det övervåld som gärningsmännen använder ökar, enligt Göranzon. Att ordet ”förnedringsrån” började dyka upp för ett par år sedan är ingen slump.

– Droganvändning i samband med grov brottslighet är snarare regel än undantag. Drogen Tramadol har effekten att den både skärper sinnena och bedövar ångestkänslor eller stresspåslag, säger han.

Tramadol är en så kallad opioid, det vill säga ett kemiskt framställt morfinliknande preparat som används för smärtlindring inom sjukvården. I den under världen kallas läkemedlet för "lena" eller "moj" och medier har rapporterat om att den ofta tas av unga kriminella innan de begår grova våldsbrott såsom överfallsrån och mord. 

Men drogen kan bara hjälpa till att förklara den ökade råheten i våldshandlingarna, menar Göranzon. Den mer grundläggande förklaringen finns i hur samhället har förändrats i grunden under de senaste decennierna med betoning på de utsatta områdena.

– Människor föds och växer upp i parallellstrukturer där en karriär på laglig väg inte känns lönt att försöka sig på. Ungdomar slutför inte ens grundskolan utan hoppar på den kriminella banan där de snabba pengarna finns.

Vad gäller rånen i hemmiljö menar han att gärningsmännen blir mer och mer förslagna och professionaliserade. Ofta förbereder de sig noga innan de slår till.

– De kan ha spanat in någon som går med dyra klockor eller kör dyra bilar. Sedan studerar de den personens vanor, om de brukar låsa sin ytterdörr, vilka tider de lämnar hemmet med mera. Därefter slår de till, säger han.

Så länge det går att tjäna snabba och stora pengar på kriminalitet så är det för många av de unga förortskillarna som inte är beredda att försöka på hederlig väg, menar han.

– Att ställa sig och diska på en pizzeria för någon hundring i timmen är inget som lockar. Än mindre att ta den långa vägen och få gymnasiebetyg för att sedan studera vidare på universitet, säger Anders Göranzon.

Läs även: Hemrån och elbrist – Sverige är inte längre samma land

Läs även: Brottsstatistiken i Sverige är lögn, förbannad lögn