Oskyddat privatliv

Anders Johansson fyller snart 37, han är ogift och bor på Trädgårdsgatan 60 i Mölndal. Han äger inga fastigheter men lyfter en lön på 47 257 kronor varje månad. Detta och mer därtill står att läsa om honom och alla andra svenskar på Ratsits hemsida – där Anders Johansson själv är vd. Där kan vem som helst söka information om vem som helst. Företagets affärsidé är att lämna ut information om privatpersoner på nätet. Främst handlar det om kreditupplysningar men även andra uppgifter lämnas ut.

Ratsits slogan som nu pryder reklampelare över landet lyder »Storebror ser dig – kolla storebror«. Företaget marknadsför sina tjänster som en möjlighet för vem som helst att smidigt kolla upp kunders och uppdragsgivares betalningsförmåga i förväg.

Men det har blivit allt svårare för folk att värna sin integritet. I dag kan uppgifter om en privatperson som denne inte alls har lust att sprida dyka upp i olika sammanhang på nätet. På Hitta.se dyker plötsligt födelsedagen upp vid sidan av adress och telefonnummer – med en glad uppmaning om att »gratulera!«. Att googla fram information är förstås en annan möjlighet. Och nu kan alltså vem som helst ta reda på din adress, födelsedatum, civilstånd (och vem du är gift med!) lön, taxerad inkomst, förmögenhet, kapital, eventuell betalningsanmärkning, utmätning, skuldsanering, fastighetsinnehav med mera. Utan att objektet får veta något. Och givetvis, ju mer man betalar desto mer får man veta.

Visserligen är det inte nytt att man kan begära information om individer från myndigheter. Det handlar om uppgifter som länge har funnits tillgängliga genom den svenska offentlighetsprincipen. Men genom att erbjuda all information på ett samlat ställe på nätet har informationen blir betydligt mer lättillgänglig. Därför har tjänsten kritiserats hårt för att den kränker den personliga integriteten. Men Anders Johansson tycker att kritikerna är fel ute.
– Vi lever under kommersiella spelregler och det här är offentliga uppgifter från öppna källor som funnits där hela tiden, säger han.

Juridikprofessorn Cecilia Magnusson Sjöberg vid Stockholms universitet håller inte med om den beskrivningen.
– Det här är en avart av offentlighetsprincipen – den är ju avsedd att fungera som ett verktyg för att granska och kontrollera folkstyret, effektiviteten i den offentliga förvaltningen och förebygga korruption. Inte att utnyttjas för kommersiella ändamål, säger hon.

Datainspektionen är inte heller nöjd med utvecklingen. Redan i april förra året varnade generaldirektören Göran Gräslund för att yttrandefriheten på nätet sätter integritetsskyddet ur spel. I en debattartikel skrev han bland annat att han insåg vådan av att ifrågasätta inskränkningar av yttrandefriheten – men att han samtidigt undrade om Datainspektionen verkligen skulle fortsätta tillsynen över en lag (kreditupplysningslagen) som till stora delar blivit ett skämt. Problemet är att två grundlagar – tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – i dag frontalkrockar med varandra i den digitala världen.

Genom en ganska färsk möjlighet för nätaktörer att skaffa ett så kallat utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen sätts viktiga integritetsskyddande bestämmelser i bland annat kreditupplysningslagen och personuppgiftslagen ur spel. Det fick Ratsit häromdagen. Så nu kan inte hemsidan granskas av Datainspektionen, och kreditupplysningar kan lämnas ut utan att beställaren uppvisar legitimt behov eller att privatpersonen ifråga informeras om saken.
Justitiedepartementet har därför hastigt dammat av en gammal utredning som borde ha varit klar för länge sedan. Under våren ska man presentera förslag som ska råda bot på missförhållandena.

Men Anders Johansson på Ratsit är inte orolig.
– Nja, jag tror inte att de kommer lyckas ro detta i land – det är ju grundlagsändringar det är fråga om (yttrandefriheten och offentlighetsprincipen, red anm) och de tar ju rätt lång tid att få igenom. Dessutom tror jag inte att det är någon het potatis, säger han.