Partiledardebatt: Tvekampen har inletts

På näst översta våningen i moderaternas riksdagskansli satt tidigt i torsdags morse en snart 41-årig kille och skrattade med sina jobbarkompisar. Det var bara några minuter kvar till valårets första partiledardebatt. De garvade i mun på varandra.

Allt de gjort hade gått i lås. Radikala ändringar av partiet utan att medlemmarna slagit bakut, historiskt borgerligt samarbete utan att folkpartiet protesterat mot sänkta socialförsäkringar, ökande väljarstöd, utan desperata utspel. Ingen journalist hade grävt fram någon skandal där smutsen stänkt på det nya partiets välstrukna kostym.

Det var Fredrik Reinfeldt, 41, som hade trumf på hand nu när valrörelsen skulle börja. Han uttryckte det bäst själv i Bankeryd:

– Jag är vinnaren. Jag har gett folket ett trovärdig regeringsalternativ, sa han då.
Nu tog han sitt anteckningsblock och sin äppledryck, gick genom ner riksdagens kulvertar och spådde morgondagens rubrik: »Tungviktarmötet«. Han nämnde inte vapnet Göran Persson skulle använda mot honom innan kvällen hade kommit.

– Nu är det examensdag, sa han och öppnade dörren till riksdagskammaren.
Där inne grävde statsministern och oppositionsledaren ner sig i skyttegravar som väljarna kommer hinna bli välbekanta med till september. Jobb eller försäkringar? Det är valets stora fråga när man summerar de båda partiledarnas argumentation.

Göran Persson hävdar att oppositionen har en usel politik för att ta hand om utslagna. Han vill slåss för att behålla dagens socialförsäkringar till arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer. För honom är det tryggheten som gör att människor vågar omskola sig eller byta jobb när deras arbete försvinner ut i globaliseringen.

– Här går klyftan. Ni har inte en politik mot arbetslösheten, ni har en politik mot arbetslösa, sa han och spände ögonen i moderatledaren.

Fredrik Reinfeldt hävdar å andra sidan att regeringen har en usel politik för att minska arbetslösheten. Han vill sänka socialförsäkringarna så att arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer får mindre pengar av staten. För honom är arbete, inte bidrag, trygghet. Han angriper Göran Persson från vänster genom att tala om ökande klyftor.

– Det går bra för Sverige, men inte för hela Sverige och inte för alla i Sverige. Hur skapar vi ett samhället där ingen åker hissen ner? frågade han retoriskt från talarstolen.

Efteråt, till journalisterna, sa Göran Persson uppsluppet att nu kommer jobben. Det var hans verkliga vapen mot Fredrik Reinfeldt.

Flera prognoser pekar på att högkonjunkturen faktiskt kommer att resultera i nya jobb under året. Fredrik Reinfeldt har byggt sin nya politik på det han kallar igenkännandets glädje. Väljarna ska känna igen sig i att Sveriges problem är att för få jobbar och att för många lever på bidrag. Och att dagens regering inte bryr sig om arbetslösheten.

Men om ekonomin går mot honom och företag och kommuner börjar anställa före september riskerar argumentationen att falla. Oavsett om Göran Persson har 15 000 eller 100 000 nya jobb att stoltsera med om ett halvår har den synnerligen framgångsrike moderatledaren en ny motståndare att möta – konjunkturen.

När partiledardebatten var slut och valrörelsen i riksdagen var igång ryckte Fredrik Reinfeldt på axlarna åt statsministerns prognoser.

– Även om det kommer nya jobb genom en konjunkturtopp så återtar vi bara en liten del av de arbeten vi har tappat i sämre tider. I Göran Perssons Sverige har 500  000 människors slussats ut i arbetslöshet och utanförskap.

Statsministern, som lovat höjt studiebidrag för gymnasister och mer pengar till fattiga pensionärer som har svårt att betala hyran, lämnade riksdagshuset leende.

I snörusket gick Göran Persson mellan ­husen där Fredrik Reinfeldt hade suttit och skrattat i gryningen. Tillfrågad om när han skulle golva moderatledaren, så som han själv påstått att han slagit ut den förra ­moderatledaren Carl Bildt, svarade statsministern:

– Fredrik Reinfeldt är en tillgång, han kan gott vara kvar. Han håller på att manövrera sig in i en position där han så småningom kan bli ganska bra att ha.