Patienter får vårda sig själva

Var tredje region gick back förra året, enligt SKL. Något som delvis kan förklaras med en växande åldrande befolkning med större vårdbehov. Skatteintäkterna ökar nu i långsammare takt i och med att högkonjunkturen planar ut, menar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL. Förutom Region Jämtland Härjedalen dras Skåne, Halland, Kalmar, Östergötland och Värmland med underskott.

Alla regioner utom Region Stockholm har däremot ett underskott i hälso- och sjukvården. Region Västerbotten landar exempelvis ändå på plus i och med att de finansierat hela sitt resultat med avkastning på placering av kapital. De har med andra ord satt av pengar för att betala pensionsskulder längre fram, fått bra avkastning för detta kapital och landar därmed på plus, trots underskott i vårdverksamheten.

För att få ordning på de skenande kostnaderna måste regionerna enligt SKL minska kostnader för inhyrd personal, höja skatten och i högre grad förflytta vården från sjukhus till vårdcentral och ut till patienterna själva.

Successivt låter regionerna generellt nu i allt högre grad kroniskt sjuka patienter sköta sin vård på egen hand, berättar Annika Wallenskog för Fokus.

Redan i dag finns exempelvis inplanterbara defibrillatorer för hjärtinfarktspatienter som regelbundet mäter hjärtfrekvensen och som ger behandlande personal information om utvecklingen och även fungerar som hjärtstartare. Snart kan också exempelvis en cancerpatient som vanligtvis går på kontroll på vårdcentralen och ofta behöver ta prover kanske ta de proverna själv med hjälp av ett prov-kit och sedan träffa läkare först när värdena försämrats, så att man måste vidta åtgärder, resonerar hon.

– Om patienter gör större delen av jobbet själva behöver man inte ha lika mycket folk på vårdcentraler och sjukhus.

Riskerar man inte att lägga för stort ansvar på patienten?  

– Det är klart att det kan vara så. Samtidigt är det en befrielse för många att få leva ett mer normalt liv, trots sin sjukdom. Personal ska naturligtvis stötta de som inte klarar sig själva. Men att ligga på sjukhus är inte önskvärt, med all den risk för smittspridning som det innebär.

I Region Jämtland/Härjedalen har man ett totalt underskott på 1,3 miljarder kronor. Något som regiondirektör Hans Svensson förklarar med en hög andel åldrande befolkning, ett för högt kostnadsläge, ökade kostnader för läkemedel och köpt vård samt en lägre skattekraft i regionen.

Förutom att minska bemanningen med 100 medarbetare i höst hoppas man i regionen även på möjligheten att låta en del patienter vårda sig själva. Det handlar om blodtrycksmätning av exempelvis hjärtsjuka på distans och via chat.

– Men vi lägger inte över vård som patienten inte kan hantera, säger Hans Svensson.

Hur klarar ni att dra ned på 100 medarbetare? 

– Vi har personal så att vi klarar vårdavdelningarna och samarbete mellan mottagning och vårdavdelning, så vi klarar det.

Huruvida det blir högre skatt i regionen vill Mats Gärd (C), regionstyrelsens ordförande, inte svara på.

Det återstår att se i september när den budget som regionstyrelsen just nu håller på att planera, ska läggas fram.

Regionens nya politiska styre, bestående av C, M, KD, L och MP kan inte klandras för det stora underskottet, som det enligt Mats Gärd tagit tio år att bygga upp.

– Man borde ha tagit till hårdare åtgärder tidigare, som att skära ned på personal. Det är smärtsamt och vi får mycket kritik när vi går det. Men någon måste göra det, säger Mats Gärd till Fokus.