Piller mot covid-19 kan hindra svår sjukdom

Nej, vi kommer inte att kunna kila in på apoteket och köpa mirakelpiller som tar kål på covid-19 om vi testat positivt. Däremot finns nu två antivirala läkemedel i form av piller som kan förhindra svår sjukdom och sjukhusinläggning om de ges i tid och på rätt sätt:

Läkemedelsbolaget Mercks molnupiravir används i Storbritannien sedan en månad och Pfizers motsvarighet paxlovid sökte nödgodkännande i USA för två veckor sedan.

När pillren kan komma till Sverige är däremot osäkert:

”Socialstyrelsen arbetar aktivt med att säkerställa att Sverige får tillgång till de nya läkemedel som utvecklas mot covid-19. Regionerna har signalerat att de vill ha tillgång till betydligt större volymer än vad de tidigare sett behov av”, skrev myndigheten på sin hemsida förra torsdagen.

Pressekreteraren Kristina Falk bekräftar att det handlar om molnupiravir och paxlovid, men kan inte säga när Socialstyrelsen kan fatta beslut om att utfärda beredskapslicens, bara att tjänstemännen ”jobbar intensivt med frågan”.

Molnupiravir utvecklades först som ett läkemedel mot influensa, men har visat sig verksamt mot en rad coronavirus. Höstens fas 3-studier, där sjukhus i Stockholm, Göteborg och Uppsala deltagit, visade initialt på ett 50-procentigt skydd mot svår sjukdom och död i covid-19 om pillren gavs inom fem dagar efter första symtom.

I studien inkluderades personer över 60 år och yngre med någon riskfaktor. För några dagar sedan skrevs effekten ner till 30 procent, men den amerikanska läkemedelsmyndighetens expertråd rekommenderade ändå i förra veckan att molnupiravir godkänns. 

Paxlovid är en kombination av Pfizers nya antivirala läkemedel, som ännu inte fått något eget namn utan går under sifferkoden PF-07321332, och en låg dos ritonavir, som hämmar ett enzym i levern vilket är nödvändigt för att läkemedlet ska fungera. PF-07321332 binder till ett virusspecifikt enzym som viruset måste ha för att kunna föröka sig.

Under testerna minskade risken för svår sjukdom eller död med 89 procent hos dem som fick paxlovid inom tre dagar från symtomutbrottet. När viruset bromsas minskar även smittsamheten.

Professor Magnus Gisslén vid Göteborgs universitet och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var svensk huvudprövare för molnupiravir:

– Resultaten verkar vara lite sämre än vad vi hoppats på. En fördel med dessa läkemedel är att de är effektiva mot olika varianter av coronavirus.

Spikeproteinet kan liknas vid virusets nyckel som låser upp våra celler och låter sjukdomen sprida sig. Mutationer i deltavariantens spikegen resulterade i nio förändringar i spikeproteinet och den blev snabbt dominerande. Spikegenen hos omikron har muterat mer och har 36 förändringar i spikeproteinet. I veckan väntas forskarna ge svar på hur bra vaccinerna skyddar mot omikron och kanske också om antivirala läkemedel kan hindra svår sjukdom och belastning på vården.

De båda covidpillren kan mildra sjukdomen hos högriskpatienter som annars riskerar att bli så svårt sjuka att de behöver sjukhusvård. Men här ser Magnus Gisslén ett problem med den effektiva paxlovid:

– Nackdelen är att den ges ihop med ritonavir, som är en mycket potent hämmare av ett enzym som bryter ner många läkemedel. Det gör att koncentrationen av vissa andra läkemedel kan höjas kraftigt och därför ge biverkningar. Många av de högriskpatienter som behöver antivirala läkemedel har redan flera andra mediciner och detta är viktigt att beakta vid insättandet av läkemedlet.

För patienter med mycket hög risk för svår covid-19 används i vissa fall syntetiska antikroppar riktade mot virusets spikeprotein:

– De har använts på några hundra högriskpatienter med olika former av immunbrist och som inte utvecklat antikroppar trots att de fått vaccin, säger Magnus Gisslén. De har effekt på deltavarianten, men en nackdel är att de måste ges som injektion.

Läkemedel som hindrar svår sjukdom är inte billiga. USA skrev avtal med Pfizer om tio miljoner doser paxlovid à 4 700 kronor per kur, som består av tio piller som tas under fem dagar. Som en jämförelse kostar en antikroppskur omkring 20 000 kronor.

Att slippa överlasta vården med covidpatienter är viktigt för att inte skapa berg av uppskjuten vård. Men det är än viktigare att kunna hindra svår sjukdom i länder som saknar god sjukvård. Både Merck och Pfizer har därför skrivit på avtal med FN:s medicinpatentpool om billigare kopior av sina antivirala läkemedel till ett hundratal låginkomstländer.

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande i Svenska sällskapet för virologi, hoppas att vi snart får de antivirala läkemedlen som han räknar med ska skydda mot alla varianter av covid-19:

– Paxlovid är väl den man kan hoppas på mest just nu, eftersom den ger uppemot 90 procents skydd mot svår sjukdom. Den är i fas 3-prövning och kan finnas om några månader. Molnupiravir är redan nödgodkänd av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och ger 30 – 50 procents skydd.

– Remdesivir godkändes tidigt under pandemin och hade bra effekt i laboratoriemiljö, men i verkligheten är det inte så effektivt som man hoppades.

Som forskare har Niklas Arnberg siktet inställt bortom covid-19 på framtidens pandemier:

– Ska vi klara dem från dag noll och inte behöva vänta på vaccin behövs fler antivirala läkemedel mot virus. Vi har det mot exempelvis HIV, hepatit B och C, herpes och mot influensa, men i övrigt står vi inför en gigantisk uppförsbacke. De läkemedel vi nu tar fram hjälper mot coronavirus, men det finns hundratals virus i över 20 virusfamiljer. Nästa pandemi kan lika gärna orsakas av nära släktingar till poliovirus eller parainfluensavirus.

Niklas Arnberg hoppas förstås att pandemin ska leda till ett uppsving för forskningen kring antivirala läkemedel:

– Det diskuteras mycket i medierna om strategier eller för och emot munskydd, men alldeles för lite om det långsiktiga proaktiva arbetet. Det finns stora vinster att göra för samhället, i fjol betalade Försäkringskassan ut sju miljarder kronor i vab, det mesta är virusrelaterat.