Pillret som ingen vill svälja
»Hela vår bostadsmarknad är i olag«, dundrade riksbankschefen Stefan Ingves i Ekot i måndags, bara några dagar före årets stora visningshelg. Konstaterandet följde på en artikel han skrivit på DN Debatt tillsammans med Riksgälden och Finansinspektionen, där de varnade för utvecklingen och slog fast att krav på amorteringkrav måste införas »omedelbart«.
Hushållens skulder växer snabbare än inkomsterna. Bostadsrätter tycks aldrig sluta öka i pris: bara de senaste tolv månaderna har de stigit med 14 procent. Enligt Internationella valutafonden IMF har Sverige de längsta amorteringstiderna i Europa, i snitt 125 år. Om inget görs, var budskapet i debattartikeln, kan en finansiell kris stå för dörren.
Det är inte första gången som amorteringskrav diskuteras. Finansinspektionen tänkte genomföra ett sådant den 1 augusti i år, men efter att kammarrätten ifrågasatt om myndigheten alls hade lagligt utrymme att göra detta skrotades planerna. Nu vill man se en lagändring för att få det utrymmet, och regeringen säger att det tidigast kan ske framåt våren 2016.
Ingrid Eiken, vd på Mäklarsamfundet, välkomnar en starkare »spar- och amorteringskultur«, men höjer ett varningens finger.
– Det säger sig självt att en allt för hög skuldsättning inte är sund. Men jag blir orolig när Riksbanken med flera kräver att den här reformen måste ske skyndsamt. Vi vet att bostadskonsumenter är bra på att förbereda sig, läsa på och räkna ut vad man har råd med. Men de behöver förutsägbara regler att förhålla sig till, och för snabba förändringar kan slå hårt mot hushållens privatekonomi.
Kritikerna varnar för att amorteringskrav slår hårt mot svagare grupper på bostadsmarknaden.
– Det är förstagångsköpare som drabbas, de som är på väg in på marknaden. Får du ett jobb i en storstad som Stockholm och behöver flytta dit är det bostadsrätt som gäller, du får ingen hyreslägenhet där, säger Tor Borg, chefsekonom på statliga SBAB.
Hårdare amorteringskrav skulle göra stor skada för en relativt liten vinst, tycker Tor Borg. Dels ställer banker redan i dag i många fall krav på amorteringar, dels kvarstår problemet med det låga utbudet på bostadsmarknaden som driver upp priserna och skuldsättningen, även om färre får råd att låna.
– Det är dålig cirkulation på de bostäder som finns, på grund av hyresregleringen, hög reavinstskatt när du säljer din bostad, och att det byggs alltför få bostäder. Kommer man till rätta med det löser sig också låneproblemen och prisökningen.
Bostadsbyggande tar förstås tid. Regeringens byggpaket som lanserades i våras är tänkt att underlättas med investeringsbidrag för små hyresrätter och diverse regelförenklingar, men det är fortfarande långt kvar till den halv miljon bostäder som enligt Boverket fattas i Sverige under de kommande tio åren. Och det var ju bråttom, skrev riksbankschefen.
Trots nackdelarna med strängare amorteringskrav finns det få andra politiska åtgärder som är genomförbara. Vill man snabbt kyla ner bostadsmarknaden och förebygga en bubbla skulle ränteavdragen kunna försämras, så att bolånen blir dyrare. Fastighetsskatten skulle kunna återinföras och reavinstskatten sänkas. Dessa reformer är dock kontroversiella och mer eller mindre politiskt omöjliga att genomföra. Att just amorteringskrav alls började diskuteras kan ha berott på att det var en åtgärd som Finansinspektionen skulle kunna besluta om, utan impopulär lagstiftning.
LÄS MER: "Den vilda striden om skulden" - allt om det stora bråket om hushållens skulder i Fokus stora reportage från i somras.
Klicka på bilden för att göra den större.
