Privatjet – för vem som helst

Text:

Bild: Tomas Oneborg/TT

Jordvallen på vänster sida, precis innan taxin når Brommas flygplatsterminal, är inte ett bullerskydd. Den är ett insynsskydd för kunder med höga integritetskrav. Grafair Jet Center står det på den enkla hangaren som skymtar på andra sidan. Där ligger Sveriges enda privatägda affärsflygsterminal, med monopolvälsignelse från Luftfartsverket. Det är här Ericssons nye vd Börje Ekholm kommer att lyfta och landa, när han pendlar med privatjet till och från Colorado.

Så sent som i somras avvecklade Ericsson det privatjetbolag, Blue Chip Jet, det hade tillsammans med Volvo. Även det planet stod parkerat på Grafair Jet Center, när det inte var i luften. Nu planerar Ericsson i stället att använda en »tredjepartsleverantör«, det vill säga köpa in tjänsten från ett fristående bolag. Att köpa den tjänsten med Stockholm som bas är dyrare än att flyga från kontinenten. De plan som är i omlopp finns sällan i närheten. Att äga en Dassault Falcon 7X – det plan Blue Chip Jet ägde och även EF-grundaren Bertil Hult håller sig med – kostar å andra sidan runt 52 miljoner dollar i inköp. Väljer man att köpa ett begagnat plan kan kostnaden komma ner kring 30 miljoner dollar. Driftskostnaden ligger runt 8 000 dollar i timmen.

Men nu sker vad man skulle kunna kalla en försiktig demokratisering inom privatjetandet.

För något år sedan lanserades Ubair, som lovade billig privatjetsuthyrning med hjälp av en enkel app. Just det bolaget fick problem, när taxientreprenören Uber reagerade mot bolagsnamnet, men flera liknande bolag finns på marknaden. Ett av de mer omtalade är Surf Air, ett kaliforniskt bolag som nyligen kommit till Europa och fungerar som en medlemsklubb. För en avgift på 1 950 pund i månaden och en startkostnad på 1 000 pund kan medlemmarna boka flygresor med affärsjet via en app. För flitiga affärsresenärer kan det löna sig, även om resandet i praktiken är ett slags samåkande med andra liknande resenärer. Andra bolag, som Jet Suite och Jet Smarter, erbjuder tjänster av samma slag, främst i USA.

En del av budgetbolagen på privatjets-marknaden använder sig av företagsplan som ägarna hyr ut för taxitrafik, när de annars skulle ha stått stilla. Ett mindre affärsjetplan kan, enligt branschuppgifter, dra in runt 20 000 dollar i månaden. I det syftet finns numera också en spotmarknad för affärsflyg där förhållandevis billiga
resor säljs med kort varsel. Det rör sig ofta om sträckor där affärsjet annars skulle ha gått tomma, för att ta sig till en flygplats där ordinarie resande väntar.

Men även om kostnaden för privatflygande minskar, rör det sig fortfarande om betydande summor. Den som på privatefly.com en vecka i förväg begärde prisuppgifter på en enkelresa från Bromma till London City fredagen den 4 november, erbjöds ett mindre jetplan från 11 500 euro, eller ett mellanstort jetplan från 15 940 euro.

Det billigaste sättet att resa med privatjet är fortfarande att känna någon som äger ett, eller åtminstone någon som
regelbundet flyger privat, till exempel Börje Ekholm. Då räcker det med att lära sig de etikettsregler som gäller för en gäst på privatplan.