Räddad av media
I talarstolen stod bland andra Gudrun Antemar, generaldirektör för den nedläggningshotade Ekobrottsmyndigheten, EBM. Som rovdjur med vittring på byte satt riksåklagaren Fredrik Wersäll och rikspolischefen Stefan Strömberg i salen och försäkrade för riksdagsmän och åhörare att deras myndigheter minsann skulle förvalta både EBM:s uppgifter och resurser på bästa sätt om myndigheten skrotas.
Annat lät det för tio år sedan, då EBM startade. Förhoppningarna var stora men förutsättningarna usla. Motarbetade av såväl Rikspolisstyrelsen som riksåklagaren skulle krafttag vidtas mot ekobrotten med poliser, åklagare och ekonomer under samma tak. Samtidigt hopade sig frågetecknen kring den illa genomtänkta konstruktionen.
– Det var egentligen ansvarslöst att tillsätta en myndighet i sådan motvind med så dåliga förutsättningar. Det har varit lite synd om EBM – om man nu kan säga det om en myndighet, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet.
Mycket mutter har det varit om EBM:s fel och brister. Men med åren har myndigheten effektiviserats och fått en hyfsad uppklarningsprocent. Men det handlar inte om någon väsentlig skillnad i effektivitet mellan den tilltänkta spetsmyndigheten EBM och det ordinarie polis- och åklagarväsendet i samma brottskategorier.
– Nä, det blev ett magert utfall på den storsatsningen. Inte fan har EBM blivit den lysande stjärna som det var tänkt, säger kriminologen Leif GW Persson som anser att resurserna skulle göra bättre nytta inom det ordinarie polisväsendet.
Det såg mörkt ut för myndigheten när utredaren Barbro Thorblad i januari förslog att EBM helt enkelt skulle läggas ned. Men då började det plötsligt hända saker. Sedan dess har myndigheten haft sin i särklass mest pr-mässiga vår med en insideraffär som tycks vara både omfattande och full av pikanta detaljer.
Spekulationer om den goda tajmingen lät inte vänta på sig. Joakim Strid, chef för handelsövervakningen och själv positiv till EBM:s fortsatta existens, konstaterar att de flesta reagerat på att insiderhärvan rullades upp så snart efter förslaget om nedläggning.
– Det är klart att det är väldigt vältajmat, och jag kan tänka mig att de har ansträngt sig extra för att visa vad man går för, säger han.
EBM:s generaldirektör Gudrun Antemar har också hört spekulationerna – och avvisar dem bestämt.
– Det här är resultatet av en långsiktig satsning på mer komplicerade ärenden på finansmarknadens område som vi inledde för tre år sedan, säger hon.
Oavsett om medieexponeringen var avsiktlig eller inte – den gav i alla fall resultat. Förra veckan deklarerade finansmarknadsminister Mats Odell att han inte ser några skäl till att myndigheten ska läggas ned – i synnerhet inte med de resultat myndigheten visat upp på senare tid. Fokus har sökt ansvariga justitieministern Beatrice Ask för en kommentar om EBM:s framtid men hon avstår – än mindre vill hon kommentera sin ministerkollegas utspel. Men justitieministern har en delikat uppgift framför sig när hon ska bestämma om EBM blir kvar eller inte.
– Statsmakterna hittade på EBM – nu får de bestämma hur det ska organiseras i framtiden, säger Gudrun Antemar.
Medieuppmärksamhet i all ära, på EBM hoppas man snarare på ett par fällande domar i insiderhärvan. Det skulle sitta fint efter misslyckandena med Trustor, Prosolvia och Ericsson.
