Rättsröra efter skotten

Det var för några veckor sedan som kvällstidningarna skrek ut nyheten att de båda svenska ­officerarna blev träffade av sina egna. Men sedan har det varit tyst.

Försvaret har gjort sin utredning och hävdar att de två officerarna dog av den afghanske gärningsmannens kulor, men utesluter inte vådaskott i den påföljande eldstriden.

Samtidigt pågår en brottsutredning i Stockholm där en åklagare utreder morden – som vilket svenskt rättsfall som helst. Röran i dödsskottens kölvatten beror i grunden på en teknikalitet: att den svenska styrkans insats i Afghanistan inte betecknas som krig.

Allt började den 5 februari. Här är försvarets bild av händelsen:

Afghanistan-styrkans andra pluton patrullerar highway 5 väster om basen i Mazar-i-Sharif, men beslutar på eftermiddagen att göra ett oanmält besök hos den afghanska vägpolisens checkpoint utanför byn Gurgi Tepa. På plats finns de fyra vägpoliserna och en femte man, klädd i polisuniform och försedd med en rysk PKM-kulspruta, vanlig i Afghanistan sedan ryssarnas invasion på 1980-talet.

Kapten Johan Palmlöv, löjtnant Gunnar Andersson och den afghanske tolken Mohammad Shahab Ayouby lämnar fordonen och går bort till checkpointen. Resten av plutonen stannar i och kring fordonen. Efter några minuter ansluter signalisten Claes Ekberg, men går åt sidan för att prata i radion, vilket ska rädda hans liv.

Helt oväntat öppnar mannen med kulsprutan eld från fem meters håll. PKM skjuter tio skott i sekunden. Han skjuter två salvor och hinner sprida 75–100 kulor innan han troligen får eldavbrott. Då ligger de tre svenskarna och tolken på marken. Signalisten Ekberg har fått en kula i varje fot, men de andra tre är dödligt sårade.

De övriga i plutonen kastar sig i skydd i eller bakom vagnarna. De befinner sig 30–50 meter från händelserna och allt går fort. Efter några kaotiska sekunder har de uppfattat hotet och besvarar elden. Gärningsmannen träffas, faller, tappar kulsprutan, men drar fram en Kalasjnikov automatkarbin ur jackan och flyr. Svenskarna förföljer honom och skjuter tills han stupar.

Tolken visar inga livstecken, de båda svenskarna dödförklaras drygt två timmar senare på sjukhuset.

Ur den svenska statens synvinkel är de två dödsfallen inte offer i krig, utan bör ses som vilket våldsbrott som helst. Chefsåklagare Krister Petersson vid internationella åklagar­kammaren i Stockholm inledde följaktligen den 9 februari en förundersökning om mord på de båda svenskarna.

– Brottsbalken ger formell möjlighet att öppna förundersökning för ett antal brott begångna utomlands som ger mer än fyra års fängelse, säger Krister Petersson. Vi gör hundratals utredningar varje år.

– Här var det en civil gärningsman och våra soldater är inte krigförande part. Därför inledde jag en förundersökning om mord. Utredningen bedrivs som vilken annan utredning som helst.

Men det kan bli svårt att hitta någon att åtala, befarar chefsåklagare Krister Petersson:

– Ja, den utpekade gärningsmannen är död. Men det kan finnas medhjälpare.

I samband med skottlossningen rymde en av de afghanska vägpoliser som svenskarna stannat för att samtala med. Han efter­söks sedan dess förgäves av ­afghanska myndigheter.

Krister Petersson vill inte kommentera den pågående förundersökningen, som väntas klarlägga om någon av de omkomna också träffats av skott från svenska vapen.

– Vår uppfattning är att de tre dödades av de inledande skottsalvorna, säger arméchefen Berndt Grundevik. Därefter följde en kaotisk stridssituation där det inte går att utesluta vådaskott.

Efter en del samarbetssvårigheter mellan Försvarsmakten och åklagaren har Statens kriminaltekniska laboratorium nu skyddsvästar, stridsselar, vapen och kläder som krävs för att utreda skottlossningen. De omkomna har undersökts på rättsläkarstationen i Solna.

Krister Petersson inledde också en förundersökning om mord i november 2005, då svenske Jesper Lindblom i elitstyrkan SSG dödades av en vägbomb i Mazar-i-Sharif och tre kollegor skadades.

– Det var inte så medialt upphaussat. Men då var vi inte nere i Afghanistan, det var mycket sekretess från Försvarsmakten. Förundersökningen lades ner, eftersom vi inte kunde hitta någon gärningsman.

Afghansk polis grep då sex misstänkta i anslutning till dådet, men de kunde inte bevisligen knytas till den fjärrutlösta vägbomben.

Svenska åklagare kan utreda mord på varje svensk som dör i Afghanistan »om det finns anledning att anta att brott har förövats«. Men Krister Petersson vill dra en rimlig gräns:

– Om det kommer till strid med skottlossning från båda sidor och svenskar dör faller det snarare under krigets lagar.

Många uppfattar situationen i Afghanistan som ett krig mellan talibaner och den afghanska armén, USA och FN:s ISAF-styrka där svenskarna ingår. Men det är en gråzon mellan brottslighet, terror­dåd och inbördeskrig, påpekar Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och lärare på Försvarshögskolan:

– Det är ett inbördeskrig där svenska soldater på fredsbevarande och fredsframtvingande uppdrag under FN-mandat blir inblandade. Men juridiskt är det enkelt, inbördeskrig faller under den nationella lagstiftningen där irreguljära stridande betraktas som brottslingar.

Talibanerna ska alltså gripas av afghansk polis och lagföras av afghanska åklagare. Eller av svenska om brotten riktas mot svenskar:

– Det är en tilltrasslad situation, där åklagaren kan välja att se gärningsmännen som mördare eftersom det inte pågår en reguljär konflikt.

Men hade svenskarna rätt att skjuta ner, jaga ifatt och skjuta den afghanske gärningsmannen till döds?

– Ja, svarar Ove Bring, de har rätt till »expansivt självförsvar«. De får ta till våld för att skydda sig själva, men också för att skydda uppdraget. Om gärningsmannen undkommit hade han varit ett hot nästa dag. Men detta »mission defense« har inga glasklara gränser. Och vad som gäller i krig är inte alls reglerat i svensk lag.

Fakta | Lagen

Frågan om när svensk lag ska tillämpas regleras i brottsbalkens andra kapitel. Huvudprinciperna är:

För brott som begås i Sverige döms efter svensk lag vid svensk domstol.

För brott som begås utomlands av svenskar döms också efter svensk lag.

För brott utomlands riktat mot svenskar eller Sverige döms efter svensk lag i ett antal specificerade fall, bland annat om brottet ger minst fyra års fängelse.

Därutöver regleras lagföring över gränserna av ett antal europeiska och internationella konventioner.

13 svenskar döda i strid

100 000 svenskar har gjort utlandstjänst sedan 1948, varvid 75 av dem avlidit:

13 har dödats i strid eller stridsliknande förhållanden.

4 har dödats av vådaskott.

14 har dött en naturlig död.

7 har begått självmord.

37 har omkommit i olyckor, oftast i trafiken.