Reformivern som kom av sig

När Magdalena Andersson presenterade statsbudgeten i Rosenbads stora pressrum Bella Venezia talade hon om i princip bara en sak: 10 extra miljarder till landets kommuner.

Miljarderna är en viktig del i regeringens arbete för att etablera nyanlända i samhället. Pengarna är inte öronmärkta men de ska fördelas utifrån hur många flyktingar de respektive kommunerna tagit emot. Finansministern lovade även knappt 2 miljarder till Migrationsverket och flera andra insatser som ska förbättra etableringen.

Det var en väntad giv från Magdalena Andersson efter höstens flyktingström. Men det innebar samtidigt att flera andra vallöften fick stå tillbaka. Inför valet 2014 var det Anders Borg som solade sig i pressrummets strålkastare. Magdalena Andersson och Stefan Löfven presenterade skuggbudgetar och anklagade regeringen Reinfeldt för att ha sönder Sverige.

De lovade också en massa saker. Bland annat att barnbidraget skulle höjas och att taket i sjukförsäkringen skulle höjas. De skulle även ta bort skatteklyftan mellan pensionärer och dem som jobbar. Åtminstone på sikt.

Med tre av fyra budgetar avklarade har inte mycket hänt med löftena.

Till en början hade man inget val. Första året vid makten röstades regeringens budgetproposition ner i riksdagen och de rödgröna tvingades regera med alliansens budget. Året därpå, när den nuvarande budgeten presenterades, låg initiativet hos regeringen. Ändå lät de bli.

– Vi har ju inte egen majoritet utan vi har fått samverka med andra och då får man ge och ta, sa finansministern.

Inte heller tredje gången fanns alltså reformerna med. För barnfamiljerna blir det ett höjt flerbarnstillägg för det tredje barnet. I stället för ett höjt tak i sjukförsäkringen skjuts pengar in till personer med sjuk- och aktivitetsersättning, eller förtidspension som det tidigare hette.

För ålderspensionärerna blev det klent med budgetnyheter. Förra året genomförde regeringen visserligen en skattesänkning för de sämst beställda pensionärerna. Men att radera ut skillnaden mellan pensionärer och arbetstagare är en betydligt större sak och någon prognos för när det kan bli av tycks inte finnas.

Från finansdepartementet hörs en tung suck när de uteblivna reformerna kommer på tal. För bortglömda är de inte. På Socialdemokraternas sajt kan man följa hur det går för 107 löften som partiet gav inför valet. Under barnbidraget och sjukförsäkringen står det ”ej påbörjad eller genomförd”. Och med tiden ökar pressen.

Nu har regeringen bara en budget på sig att uppfylla sina löften innan mandatperioden är slut. Dessutom är både barnbidraget och sjukförsäkringen oindexerade. Det innebär att de urholkas när ekonomin växer. Att inte röra dem innebär visserligen en besparing för staten – men det sker till priset av att klyftorna i samhället ökar. Var inte det samma sak som Andersson och Löfven anklagade regeringen Reinfeldt för?