Regeringen kritiseras för inskränkt mötesfrihet
Regeringen får hård kritik av Konstitutionsutskottet (KU) för sättet att inskränka den grundlagsskyddade mötesfriheten under pandemin. Men det är fortfarande lättare att gå på fotboll än att demonstrera.
Bild: Fredrik Sandberg/TT
Sverige anses ha haft en jämfört med andra länder tillåtande syn på umgänge under pandemin:
Vi har fått handla i Ullared, trängas på bussen, köa på Ica och kunnat sitta på krogen och rent av diskutera politik. Men vi har inte kunnat demonstrera eller ordna politiska möten, vilket annars är vår rätt enligt regeringsformens andra kapitel om yttrande-, mötes- och demonstrationsfrihet.
Inskränkningen av mötesfriheten är en av sex punkter där KU kritiserar regeringen och skriver:
”KU konstaterar att besluten om att införa deltagargränser för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar innebar betydande inskränkningar i grundlagsskyddade fri- och rättigheter.”
Det är snarare hur än att mötesfriheten inskränktes som KU kritiserar. Regeringen hade för brått och talade med för få aktörer:
”Förordningen och ändringsförordningen i mars 2020 om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar bereddes genom att synpunkter hämtades in under hand från ett fåtal berörda myndigheter som fick en mycket begränsad tid på sig.”
Förbudet att hålla politiska möten utomhus eller anordna demonstrationer bibehölls även under förra sommaren då smittspridningen gått ner. Då borde regeringen ha omprövat frågan, anser KU:
”Enligt KU bör en förordning som gäller tills vidare och som begränsar grundläggande fri- och rättigheter omprövas kontinuerligt. Det dröjde till oktober 2020 innan Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att, utifrån det epidemiologiska läget, analysera möjliga förändringar av förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Enligt KU borde uppdraget ha beslutats tidigare.”
Dessutom deltog inte Justitiedepartementet, som beslutade om inskränkningarna, i diskussionerna med Folkhälsomyndigheten, utan fick nöja sig med uppgifter i andra hand från Socialdepartementet.
”Det borde därför ha övervägts om Justitiedepartementet skulle ha haft direkta kontakter med Folkhälsomyndigheten”, skriver KU.
Det har varit förhållandevis tyst om dessa betydande inskränkningar av grundlagsskyddade rättigheter. Några otillåtna demonstrationer har hållits av en salig blandning av coronaförnekare, vaccinmotståndare och allmänna konspirationsteoretiker. De bröts med begränsad framgång upp av polisen. Och ”spontana” marscher med tusentals fotbollsfans släppte polisen fram.
Den 1 juni började Sverige öppnas igen och tog det första steget mot normaliteten. Men det är fortfarande svårt att demonstrera i någon större utsträckning. Nu gäller följande begränsning för allmänna sammankomster utomhus: Högst 100 deltagare och de ska ha minst fem kvadratmeter per person.
Plakatavstånd alltså. Särskilt om ropen ska skalla ”vaccin till alla”.
Däremot är det tillåtet med 500 personer utomhus, till exempel på en idrottsläktare, om deltagarna anvisas sittplats. Slutsatsen blir att sport är fem gånger viktigare än politik.
De övriga punkter där KU kritiserade regeringen:
• Oklarhet och senfärdighet kring ansvaret för testning och spårning.
• Otillräckliga och sena åtgärder kring besöksförbud på äldreboenden.
• Pandemilagen tog fram för sent och under stor brådska.
• Oklarheter kring ansvaret för inköp av sjukvårdsutrustning.
• Tidsfristerna för att införa distansundervisning var korta.
