Reinfeldts klimatsuccé

Om ingen från början tror på en, hur mycket hjälper det då att byta färg på partidekalerna och skaka tass med Arnold Schwarzenegger?Rätt mycket, tycks det.

Fredrik Reinfeldt räknas nu som den näst bästa partiledaren i klimatpolitiken, det visar en ny unik opinionsundersökning som Synovate Temo gjort på uppdrag av Fokus. 1 018 personer har fått svara på frågan: »Vem av partiledarna har du störst förtroende för när det gäller klimatfrågan?«.

11 procent svarar Fredrik Reinfeldt. Det kan tyckas vara en låg siffra. Men jämfört med de andra partiledarna är den hög.

Socialdemokraternas Mona Sahlin, som pekade ut miljön som huvudfråga i sitt installationstal i vintras, landar på blygsamma 7 procent. Det mångårigt gröna centerpartiets Maud Olofsson får bara 9 procent. Och även i en nedbrytning av den samlade borgerliga väljarkåren är det tydligt att Fredrik Reinfeldt är alliansens klimatledare.
– Moderaterna brukar få svaga resultat i andra mätningar i miljöfrågor relativt andra partier. Så det här är överraskande, säger Nicklas Källebring, analytiker på Synovate Temo.
Särskilt mycket ny skarp politik för att lösa den globala uppvärmningen har Fredrik Reinfeldt inte levererat. Desto flitigare har hans pr-avdelning varit i uppgiften att sända signalen att statsministern bryr sig om klimatet. Partilogotypen fick grön bakgrund på årets moderata kommundagar, statsministerns besök i USA ägnades åt klimatet och nu startar man en kampanjsajt.
– Det är svårt att säga vad utfallet beror på eftersom någon sådan här mätning inte har gjorts tidigare. Men helt klart är att Fredrik Reinfeldt har tagit ett initiativ som verkar ha gjort avtryck i opinionen, säger Nicklas Källebring.
Han tror samtidigt att Mona Sahlin och socialdemokraterna ganska lätt kan hämta upp moderaternas försprång:
– Min subjektiva bedömning är att Mona Sahlin inte har talat så mycket om klimatet den sista tiden. Här mäter vi ju förtroendet för partiledarna, inte partiet. Och socialdemokraterna brukar som parti ha högre trovärdighet än moderaterna i generella miljöfrågor.

Det mest entydiga resultatet av undersökningen är den stora bristen på förtroende för partiledarnas förmåga att hantera den globala uppvärmningen.
11 procent anser sig inte ha förtroende för någon partiledare alls. 5 procent tycker att alla är lika bra eller dåliga. Och hela 30 procent uppger sig vara osäkra. Denna skepsis är starkast bland kvinnor och medelålders.
Sammanlagt nästan hälften av de tillfrågade har alltså inte fått svar från partiledarna på sina frågor om klimatutmaningen. Trots att alla partier adresserar den globala uppvärmningen med utspel och pressmedelanden sedan i höstas är det inte någon partiledare som har lyckats skapa sig en stark profil. Fältet är öppet för den politiker som vill ta initiativ och vinna mark.
Men även om diskussionen är het nu, och den politiska sommardebatten i Almedalen väntas kretsa kring frågan, så är det fortfarande oklart vilka partier som verkligen tror sig kunna vinna ett val på klimatpolitiken.
Centerpartiets strateger, till exempel, säger sig i bakgrundssamtal tro att det är jobbfrågan som kommer avgöra valet 2010, inte klimatet. Och resultatet i den här opinionsundersökningen stärker snarast tesen att få av partierna faktiskt tycker att klimatet är en så viktig framtidsfråga som de hävdar.
Om det nu är så att kristdemokraterna, vänsterpartiet och folkpartiet är allvarliga i uppsåtet att bli starka i miljöpolitiken har de en rätt lång uppförsbacke. Göran Hägglund, Lars Ohly och Lars Leijonborg får endast 1 procent vardera i mätningen.

Allra mest förtroende har, inte så förvånande, miljöpartiets Maria Wetterstrand. Men hennes 16 procent av är ändå ett jämförelsevis lågt betyg. I andra mätningar om miljöfrågor brukar miljöpartiet komma skyhögt över de andra partierna.
– Det här är en tydlig signal till miljöpartiet. Det indikerar att de inte har någon tydlig profil i klimatfrågan, säger Nicklas Källebring.
Ännu mer problematiskt för de gröna är Peter Erikssons resultat. Bara 4 procent säger sig ha störst förtroende för honom. Även bland de miljöpartistiska väljarna har Maria Wetterstrand ett stort försprång över sin språkrörskollega. Visserligen måste man väga in att miljöpartiet har två »partiledare«, och man skulle därför kunna argumentera att de två tillsammans har 20 procent av väljarnas förtroende. Faktum kvarstår, att av dessa två anser väljarna att det är Wetterstrand som har störst trovärdighet i klimatfrågan.
Ett av Erikssons problem när han ska klimattala i Almedalen om en månad är att han inte kan byta färg på partidekalen. Det är liksom ingen nyhet att den är grön.