Inrikes

Rekordmånga unga utan jobb i Sverige – Löfvens ambitiösa mål för 2020 begravt

Publicerad 2020-09-10

Bild: TT

På Socialdemokraternas kongress i Göteborg 2013 presenterade partiledaren Stefan Löfven sitt mål: Vid en valvinst året därpå skulle Sverige ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

2013 uppgick andelen arbetslösa till 8,2 procent av arbetskraften och för att komma ner till den lägsta inom EU behövde andelen pressas ner till under 4,8 procent.

»Det mina vänner, det är socialdemokratisk politik«, sa Stefan Löfven.

Men under följande år ökade andelen arbetslösa. Målet försvarades gång på gång, inte minst av finansminister Magdalena Andersson.

»Fortsätter vi på det här sättet så har vi goda möjligheter att nå det«, sa Andersson till SvD i september 2018«.

I samband med Stefan Löfvens regeringsförklaring några månader senare, i januari 2019, blev sysselsättningsmålet plötsligt begravt. Dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson förklarade att förutsättningarna var förändrade: januariavtalet vid samma tid tvingade regeringen till kompromisser med de andra samarbetspartierna.

I dag befinner sig arbetslöshetstalen långt ifrån Stefan Löfvens löfte. Enligt Eurostat, som sammanställer EU-ländernas statistik, var andelen arbetslösa i Sverige i juli i år hela 9,4 procent. Det är en rejäl ökning jämfört med samma månad förra året då siffran var 6,8 procent. Antalet svenskar utan jobb i dag räknas till 515 000 arbetslösa.

Som andel av arbetskraften är det bara Grekland, Spanien och Italien som har en större andel arbetslösa. På årsbasis har Sverige inte placerat sig lika illa sedan 1995. Bäst i EU, med lägst andel arbetslösa, är Tjeckien med blott 2,7 procent.

Svenska ungdomar avviker också rejält i statistiken. På kort tid har ungdomsarbetslösheten ökat till 28,9 procent, enligt Eurostat. Det betyder att närmare tre av tio unga, mellan 15 och 24 år och som är tillgängliga för arbete, står utan jobb.

Det är den tredje största andelen av EU-länderna. Bara Spanien (42 procent) och Italien (31 procent) ligger värre till. Ökningen är dessutom mycket snabb: på ett år har andelen stigit med hela 10 procentenheter. Eurostat har aldrig registrerat en lika stor andel arbetslösa unga i Sverige. Rekordet som utraderats var från finanskrisens mörkaste månad, i augusti 2009, då andelen unga utan jobb var 27,8 procent.

Arbetsförmedlingen kommer dock fram till andra siffror för juli månad 2020. Myndigheten menar att ungdomsarbetslösheten ligger på drygt 13 procent, eftersom man bara inkluderar unga i åldern 18–24 och som är inskrivna som arbetslösa.

De internationella kriterierna är bredare: där inkluderas dels de som sökt arbete under referensveckan, dels har sökt arbete under de senaste fyra veckorna samt kan ta ett jobb under referensveckan eller två veckor därefter. Dessutom tillkommer så kallade »avvaktare« – personer som har ett arbete som börjar inom tre månader från frågetillfället men som hade kunnat börja inom två veckor, vilket gör att somliga studenter som ska tillträda sitt arbete ingår i denna grupp.

Att sysselsättningen bland unga i Sverige har minskat kraftigt förklaras med att coronapandemin haft en negativ effekt på den konsumentnära tjänstesektorn. Hotell, restauranger och detaljhandeln brukar annars sysselsätta många unga.

***