Skolinspektionens beslut »underminerar lärarprofessionens status och mandat«

I januari tog Barn- och elevombudet (BEO) beslut om att kräva skadestånd på 25 000 kronor för en elevs räkning. Elevens föräldrar hade i mars förra året anmält en skola i centrala Malmö till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO). Pojken hade blivit kränkt vid flera tillfällen, bland annat genom att ha blivit utburen av en resursledare ur klassrummet för att eleven stört genom att banka på ett bord.

BEO motiverar sitt beslut om att den anställdes agerande »varit mer ingripande än vad som framstår som motiverande«.

»Det är inte förbjudet för en lärare att lyfta ut en elev som stör ordningen. (…) Men enligt lagstiftning och praxis ska lärarens agerande stå i rimlig proportion till vad läraren vill uppnå. Läraren får inte bestraffa en enskild elev utan ska agera för att få lugn och ro i klassrummet«, skriver Caroline Dyrefors Grufman på BEO, i en debattartikel på Dagens Samhälle.

Men ett flertal rektorer som Svenska Dagbladet har intervjuat är skeptiska till beslutet. De menar att det riskerar att skapa »ängsliga lärare som är osäkra på sina befogenheter«.

– Att bli utredd och kritiserad av BEO kan ta knäcken av unga människor som nyss blivit lärare. Jag tror heller inte att det skulle vara särskilt gynnsamt för oss i skolan om det spred sig bland äldre elever att man kan få skadestånd om man blir kränkt för att en vuxen uttryckt sig fel någon gång, säger Annika Hälsson, rektor på Lillholmsskolan i Stockholm, till SvD.

Hamid Zafar, tidigare rektor på Sjumilaskolan som för Fokus räkning blev utnämnd till »Årets svensk« instämmer. Han berättar för Svd att han har hört från flera rektorer som föräldrar hotar eller anmäler om de är missnöjda. Han hävdar att Skolinspektionens beslut inte alltid är förankrade i »kunskap om de situationer som kan uppstå i ett klassrum« .

– Det underminerar lärarprofessionens status och mandat, säger Hamid Zafar till SvD.

Hamid Zafar tilldelades »Årets svensk« 2019 av tidningen Fokus. Läs mer här.