Riksdagen gisslan i Jas-beslut

Fredag eftermiddag brukar vara en bra tid för partiledaravgångar och obekväma politiska besked. Likadant med dagarna före midsommar. Eller samtidigt som spännade fotbollsmatcher. FRA-lagen klubbades till exempel just innan riksdagen stängde, när de politiska reportrarna hade gått på semester. Sådana teorier – mer eller mind-re konspiratoriska – odlas på svenska tidningsredaktioner.

I lördags kom bränsle till en ny, när försvarsminister Karin Enström sa »god morgon« till en gles skara journalister i Rosenbads största presskonferensrum. En milstolpe i den försvarspolitiska följetongen presenterades en helgdag när alla specialreportrar var lediga. Frågorna efter power point-presentationen blir enklare då. Om det var taktik verkar den inte ha gjort skillnad. Veckans nyhetsflöde har dominerats av Sverige, Schweiz och Super-Jas.

Liknande teorier om taktik hörs inifrån riksdagens försvarsutskott om själva beslutsgången. Det har låtit som att regeringen lägger ett förslag som Sveriges riksdag ska ta ställning till. Sedan ska det till ett par parlamentariska beslut i Schweiz och kanske en folkomröstning efter det.

Men riksdagens beslut blir inget fristående sådant. I stället blir det en punkt i höstbudgeten.

– I budgetpropositionen föreslår regeringen bland annat det som Karin Enström berättade i lördags. Där kommer det att specificeras mer detaljer kring detta, säger Johan Elmberg, pressekreterare hos försvarsministern.

Regeringen hänvisar till att riksdagen 2011 bemyndigade regeringen att beställa tio Jas Gripen ur den nya generationen om Brasilien eller något annat land går vidare med förhandling om anskaffning. Och att Försvarsmakten har redovisat att ett uppgraderat Jas bäst tillfredsställer deras behov. Med stor sannolikhet kommer ett nytt bemyndigande om dessa 40–60 plan som regeringen vill köpa i budgetpropositionen. Sveriges ja till Jas kommer att röstas igenom som ett extra budgettillskott på 300 miljoner kronor för nästa år.

Den som tycker att nya Jas är ett näringslivspolitiskt slöseri med skattepengar och vill ställa sig på Mynttorget med demonstrationsskylten får alltså göra det under budgetdebatten. Och vill man påverka de allianspolitiker som håller med om den skylten måste man få dem att rösta nej till hela budgeten.

Enligt budgetlagen måste riksdagen ta ställning till budgeten i sin helhet. Om inte alla oppositionspartierna röstar på samma motförslag går propositionen igenom. I sådana fall är det därmed beslutat att Sverige köper Jas.

Nu hade beslutsordningen knappast spelat någon roll för slutresultatet. Regeringen är överens med socialdemokraterna om att satsa vidare på Jas-projektet, även om socialdemokraterna säger att de vill se detaljerna. Det bekräftade också Stefan Löfven i SVT:s »Agenda« i söndags.

Sådant är man arg över i riksdagen, om man är miljöpartist eller vänsterpartist, men det är inte helt tyst bland socialdemokrater och allianspolitiker heller.

Projektet är stort. Det uppskattas till tre miljarder kronor i trettio år. I somras kritiserade ÖB regeringen för att man inte skulle tillföra extra pengar och att andra försvarssektorer skulle bli lidande. Regeringen backade och vill nu ge 300 miljoner kronor årligen de två kommande åren och sedan 200 miljoner om året.

I tisdags presenterade Försvarsexportmyndigheten avtalet med Schweiz i detalj. För de 22 planen ska schweizarna betala en fast kostnad motsvarande 21,47 miljarder kronor.

Kritikerna menar att regeringen borde ha väntat. På försvarsberedningen till exempel. I juni fick den i uppdrag att »redovisa sin bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och sammanhängande konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik«. Utredningen ska vara klar 2015.

Eller på luftförsvarsutredningen som startar i höst. Den som initierades av oppositionen, som ville se en utredning av behovet nu och lång tid fram över. De borgerliga har varit emot, och sagt att det är för riskabelt för den industriella kompetensen i landet och för den fortsatta utvecklingen av Jas Gripen. Den utredning som till slut blev av ska titta på framtidens luftförsvar efter 2040, något som kritiserats även av borgerliga politiker för att vara en omöjlig uppgift.

Från militärstrategernas håll förklarar man att Sverige inte behöver uppgradera Jas just nu. Men utan beställningar kommer man att tappa kompetensen som behövs för att utveckla i framtiden.

Tanken bakom nya Jas var att sälja till länder som Brasilien och Indien. Stora beställningar, som skulle minska Sveriges utvecklingskonstnader. Så kan man också läsa ivern att köpa Jas i dessa dagar. Hoppet om att beställningen från Schweiz får velande Brasilien att bestämma sig för Sverige. Carl Bildt hade sådana kontakter i onsdags, enligt TT. Då blir det jobbigt för regeringen om långa utredningar saktar ner processen.