Så kan IS stoppas

Redan två dagar efter attentaten i Paris föll Frankrikes bomber över Raqqa. I förra veckan trappades insatserna mot Islamiska staten snabbt upp med oväntade allianser. John Kerry lanserade ett samarbete med Turkiet för att tvinga bort gruppen från den syrisk-turkiska gränsen. Vladimir Putin skröt om att samarbeta med Hollande, som i sin tur bad EU om hjälp. Utrikespolitiska kommentatorer anade konturerna av en bred internationell koalition.

Kommer det att räcka för att bekämpa IS?

De militära experterna har låtit eniga: Bomber mot oljelastbilar räcker inte för att störta Islamiska staten. Det behövs marktrupper också.

Världsledarna har hittills inte verkat särskilt förtjusta i den tanken.

Barack Obama har länge varit motvillig till större ingrepp från amerikanskt håll. Själva Islamiska statens unga historia bjuder på invändningar i sig. Det var ju i spillrorna efter USA:s krig i Irak som IS ledare och anhängare radikaliserades. Och inbördeskriget i Syrien påminner dagligen om hur försök att störta en brutal ledare kan leda till att man stöttar krafter som visar sig vara ännu farligare. USA:s utrikesminister John Kerry har talat om att det främsta målet i kampen mot IS är att »bekämpa ideologin, finansieringen, rekryteringen«.

Dagen före terrorattacken i Paris sa Barack Obama i ABC att USA hade lyckats »hålla tillbaka« IS. Påståendet skulle väcka en storm av ilska när IS visade sig kapabla till att döda över 120 personer i hjärtat av Paris. Men om man ser på det strikt territoriellt var det korrekt. Islamiska staten har visserligen tagit några städer de senaste månaderna, men det har skett på bekostnad av en stor del av dess totala territorium.

Är den strategin nog för att stoppa Islamiska staten på sikt? För att »bekämpa ideologin, finansieringen, rekryteringen«?

Det finns ett exempel som ger en svaret: ja. Eller kanske snarare: det beror på hur man gör det.

I början av 1990-talet bildades den jihadistiska Beväpnade islamiska gruppen, GIA, i Algeriet. GIA drevs av en extrem islamistisk ideologi och motsatte sig demokrati och mångkultur. Ofta riktade de sina blodiga attacker mot civila.

Den algeriska regeringens första taktik var att slå tillbaka kraftfullt militärt. Många GIA-soldater dog, men också många civila. Efter ett tag märkte regeringen att strategin inte hade önskvärd effekt. Rebellernas popularitet minskade inte hos befolkningen. Tvärtom.

Den algeriska regeringen tog då till en strategi som den kallade för »Let them rot«. Man övergav kortsiktigt ambitionen att ta tillbaka de områden som GIA tagit över. De tilläts bilda enklaver och införa shariastyre där, samtidigt som de isolerades från omvärlden. Efter en period började den algeriska regeringen erbjuda amnestiprogram för GIA-stridande, och införde ett projekt där man sponsrade företagare som erbjöd människor i området jobb på annat håll. På så vis bromsade man rekryteringen till jihadistgruppen.

Sammantaget bestod strategin alltså av tre steg: att isolera, att svälta ut och att erbjuda alternativ. Mindre resurskrävande än total militär belägring, mindre utdraget än politiska lösningar.

I den vetenskapliga tidskriften Perspectives on Terrorism jämför den amerikanska Mellanösternforskaren Clint Watts den amerikanska strategin mot Islamiska staten med den som Algeriet förde mot GIA. Även om det inte är en uttalad strategi från den USA-ledda koalitionens sida, finns det i praktiken vissa likheter, menar Clint Watts. Man inriktar sig på att skära av ekonomiska vener och låter striderna på marken föras av lokala moståndare som kurdisk milis.

Eftersom IS förmåga att vinna nytt territorium varit avgörande för deras ekonomi och rekrytering, kan det räcka långt att isolera dem. Och det algeriska exemplet tyder på att de stridande som är ideologiskt drivna försvagas genom att se sitt eget idealsystem förvandlas till en korrupt och misslyckad stat, resonerar Watts.

Samtidigt saknas många pusselbitar i strategin »isolera, svälta ut, erbjuda alternativ« om den skulle tillämpas på IS.

Hur villiga är exempelvis Turkiet att isolera IS territorium genom att täppa igen sina gränser? Landet har under flera år bidragit till kriget i Syrien genom att släppa igenom rebeller. Och finns det några alternativ för befolkningen i de områden som IS kontrollerar? Dessutom var GIA en grupp som Algeriet visste var man hade, rent geografiskt. Svälte man ut dem på en plats, försvann de. Terrorattackerna i Paris visade att den som bekämpar IS har att göra med en grupp som kan dyka upp och hämnas var som helst.

Men ett av de viktigaste hindren för en öppen »Let them rot«-strategi finns hos stormakterna själva. Frågan är om Hollande, Obama och de andra har tålamod nog att svälta ut en terrorsekt som skjutit ihjäl tonåringar mitt i Paris.

Fakta | Två koalitioner mot IS

Obamas och Hollandes koalition

Här ingår bland annat USA, Frankrike, Qatar, Saudiarabien och Turkiet. Sverige bidrar med omkring 35 utbildare. Koalitionen ska sedan sommaren ha genomfört ungefär 10.000 flyganfall mot IS.

Putins koalition

Består av Ryssland, Iran, Syrien, Irak och Hizbollah. Bildades i september 2015. Enligt en sammanställning från Reuters har dock fyra femtedelar av målen inte varit IS utan andra grupper som strider mot Bashar al-Assad i Syrien.

Andra som strider mot IS

Kurdisk militär strider på marken mot IS i norra Irak och Syrien. Irakiska regeringstrupper försöker återta områden i västra Irak. Syriska regeringstrupper för ett flerfrontskrig mot IS. Syriska rebellgrupper strider också mot IS.