Så påverkas fastemånaden ramadan av viruset: »Corona förstör allt«

Vad händer nu när den muslimska fastemånaden drar igång?

– Jag kommer att fasta. Det är viktigt för muslimer. De flesta muslimer är fattiga och under den här månaden känner vi hur de har det. Det är därför vi fastar, för att känna hur det är att inte ha pengar och vara fattig. Man fastar inte om man är sjuk, men då måste man å andra sidan ge mat åt en fattig person som fastar, så att den fattige får mat på kvällen. Man fastar inte heller när man äldre och inte orkar. Och inte kvinnor som har mens, som har fått en bäbis eller ammar. Inte heller när man reser utomlands på lång resa får man fasta, det kan vara för ansträngande, men när man reser kort, som till Stockholm eller Göteborg, då får man fasta.

– Själen är det viktiga. Och så klart, det är bra för hälsan. Och Gud kommer att förlåta oss våra synder vi har begått under elva månader, så det här är viktigt.

Hur mår du under fastan?

– Jag känner mig trygg när jag fastar och mår bra. Dels för att jag gör vad Gud säger till mig att jag ska göra, att jag följer min religion. Man är såklart hungrig och törstig. Känslan av att vara en god muslim stärks av det.

Kan det vara plågsamt?

– Ja, i slutet är det värst. Dagen innan ramadan börjar äter vi innan solen går upp. Jag kliver upp klockan fyra på natten och äter. Alla muslimer gör det inte här i Sverige, de som vill gör det, men inte alla, men jag gör det. De vill anpassa sig till det svenska samhället och jag kan förstå dem, men jag tycker också det är viktigt att inte glömma varifrån man kommer, vem man är och vilken religion man tillhör. Så klockan fyra i natt ska jag äta. Sen hela dagen fasta, avstå vatten och mat. Sen bryter jag fastan klockan nio på kvällen.

– Man brukar inte lyssna på musik heller. kollar inte på viss film, filmer där kvinnor och män kysser varandra, man läser Koranen istället. Och man pratar heller inte om dåliga saker man någon. Man fastar alltså med ögonen, öronen och munnen. Det handlar alltså inte bara om att inte äta och dricka.

Blir den här månaden annorlunda än andra fastemånader?

– Ja, det tror jag. När man har fastat hela dagen brukar man efteråt gå till Tarawix under hela Ramadan. Män och kvinnor samlas i moskén och ber på kvällen. De tio dagarna kallas Saltulel. Då ber man tillsammans, män och kvinnor, när solen går upp.  Det finns män och kvinnor som sover tillsammans i moskén de sista tio dagarna. Men det här året i Coronaläget tror jag inte vi kommer att be tillsammans. Jag kommer att göra det hemma. Alltså… corona förstör allt, oh, my god.

Orkar du jobba när du fastar?

– Det är svårt. Men man klarar sig, jag har jobbat. Man tänker inte på mat, man tänker bara på Paradiset, på att jag kommer att hamna i Paradiset, inte på mat. Gud underlättar för en att klara av fastan. Jag jobbar på ett äldreboende och kommer att orka.

Minns du första gången?

– Ja, det var när jag var 13. Jag bodde i Etiopien med min mamma och pappa. Jag härmade allt de gjorde. Jag började också när jag var 12 år att be och när jag var 13 att fasta.

Ramadan pågår i 30 dagar och avslutar med en fest. Hur är den?

–Eid-al-fitr kallas den. När man vaknar på morgonen duschar man och klär på sig nya kläder som man inte använt innan. Man går till moskén och ber ED-bönen. Sen äter man god mat, mycket mat. Man träffar släktingar där. Det är jätteroligt. Själv har jag inga släktingar här i Sverige, jag har en killkompis. Av mina kompisar är en på Malta och en i Tyskland. Så är det.

Jag saknar mina föräldrar väldigt mycket när det är Ramadan och ED. Jag ringer dem. De är i ett flyktingläger mellan Etiopien och Somalia. De mår okej, men jag längtar efter dem och de längtar efter mig.