Saab hennes minsta bekymmer

Näringsminister, står det på hennes visitkort. Men det var inte statliga bolag och svensk basindustri som fick [[Maud Olofsson]] att tacka ja till ministerposten.

Vad är det som skapar jobb? För Olofsson är svaret enkelt: småföretagen.

Hon skulle bli småföretagarnas minister. Det var ett ideologiskt val, ett centerpartistiskt val.

Sverige skulle bli världens mest företagsvänliga land. Ledordet var decentralisering – makten och resurserna skulle spridas från norr till söder.

Olofsson beskriver gärna sig själv som en entreprenör. En som vet hur det är att vara småföretagare. I fyra år var hon vd för Hushållningssällskapet i Västerbotten.

Nu har det gått tre år sedan hon blev näringslivsminister och med facit i hand har hon mest fått storföretag på sitt skrivbord att hantera.
Senaste tiden har näringsdepartementet fört en öppen strid med statliga Vattenfall, Europas femte största energijätte. Och i tisdags kväll kom ett gammalt bekymmer tillbaka, som Olofsson hade hoppats var över: Saab-följetongen.

Koenigsegg Group, den sista av 27 intressenter, meddelade att de drar sig ur som köpare. Christian von Koenigsegg motiverade sitt beslut med att försäljningsprocessen hade dragit ut så på tiden att situationen nu var för osäker.

Efter att ha lagt ner massor med tid var processen inte bara tillbaka på ruta ett, det kan mycket väl ha varit dödsstöten för det krisdrabbade bilföretaget. Bara under året, medan förhandlingarna har pågått, har Saab minskat sin försäljning med 65–70 procent.

Flera bedömare har ifrågasatt om lilla Koenigsegg verkligen skulle klara av att överta Saab, men att det skulle stranda här och nu var ändå oväntat. Och otacksamt för näringsminister Olofsson som redan hade kvarnstenen Vattenfall runt sin hals.

Saabs bekymmer i sitt knä var inte vad hon behövde.

Centerpartiet har i de senaste opinionsundersökningarna legat farligt nära riksdagens fyraprocentsspärr. En siffra långt ifrån målet på 16 procent som de formulerade efter valet 2006. Och att kopplas samman med stora svenska bilföretag är inget man vinner politiska poäng på, inte om man ser på Medieakademins förtroendebarometer som presenterades häromdagen. Den visade att svenska folkets förtroende för både Volvo och Saab sjunkit kraftigt den senaste tiden.

Olofsson har principfast deklarerat att svenska staten inte ska äga bilföretag och att Saab inte ska få några skattepengar. Hon har haft opinionen på sin sida, åtminstone så länge det sett ut som problemet skulle få en lösning. Men att det är en slak lina att balansera på har blivit uppenbart efter att förhandlingarna kraschat. Att låta Saab dö, med följden att tusentals jobb försvinner, är inte heller något som ökar hennes förtroende, oavsett hur rätt det än är enligt hennes liberala rådgivare.

Centerpartiet har inte alls samma intresse, engagemang och förtroende att driva storföretagarpolitik som de har i småföretagarfrågor. En som är väl medveten om det är Nils G Åsling, centerpartistisk industriminister i två omgångar mellan 1976 och 1982.

Under sin ministertid hamnade han i en liknande situation som Maud Olofsson nu befinner sig i. Då handlade det om varvstödet som han ansvarade för, men ville avsluta. Trycket för att behålla det var stort från den politiska oppositionen och facken, precis som Olofsson i dag pressas kring statliga åtgärder för att rädda Saab.

– Det är plågsamt, det upplevde jag i motsvarande situation, säger Åsling. Maud Olofsson befinner sig i en svårlöslig paradox, säger han.

– Storföretagens problem kan bara kompenseras genom nya företag, tillväxt och vitalitet i näringslivet. Och det svarar ju entreprenörerna för. Småföretagspolitiken blir ännu mer aktuell i ett sådant här skede, resonerar Åsling.

– Då måste det vara jobbigt för Olofsson att diskutera Vattenfall och Saab. Det tar naturligtvis tid och energi.

För att inse att Maud Olofsson har svårt att få ut sitt budskap om entreprenörerna som driver Sverige framåt räcker det att googla. Ordet småföretag tillsammans med näringsministerns namn ger 22 900 träffar. Samma sak fast med Vattenfall ger 308 000 träffar och Saab 204 000 träffar.

Symptomatiskt nog samlades centerpartiets förtroenderåd i onsdags – bara en natt hade passerat sedan nyheten om Saab briserade – för att lansera sin strategi inför valet nästa år. Partiledaren Maud Olofsson fick en helsida på DN Debatt där hon berättade att partiet i valet 2010 kommer att lyfta fram alla företagsamma människor i landet.

Knappt någon uppmärksammade det.

Allt fokus var redan på Saab.

På förtroenderådet skruvade centerpartiet ner sitt tidigare högt ställda mål inför nästa års val. Fördubblingen upp till 16 procent har förändrats till ett fjuttigt »tredje största parti«.

Inte så konstigt. Storföretagsminister Maud Olofsson attackeras från alla håll.

Samtidigt som hon är upptagen med att hantera ett bilproblem hon aldrig har bett om, riskerar hon att tappa sina bundsförvanter bland småföretagarna. De känner sig förbisedda. Flera undersökningar under mandatperioden har visat på entrprenörernas missnöje med regeringens politik.

Storföretagarna och Svenskt Näringsliv har regeringen redan kyliga förbindelser med efter finansminister Anders Borgs påhopp om girighet och beskyllningar för den strandade förhandlingen om ett nytt huvudavtal på arbetsmarknaden.

Ansträngda förhållanden till småföretagen kan vara kostsamt för regeringen. För Olofsson är det direkt livsfarligt. Valet närmar sig och avståndet till fyraprocentsspärren krymper.

När hon – och hennes stab – måste ägna all tid åt Saab och Vattenfall går drömmen om att hjälpa småföretagen i lågkonjunkturen upp i rök. Resultatet kan bli ett centerparti tillbaka på svaga valresultat.

Sin egen tid som företagare, när Maud Olofsson drev Hushållningssällskapet i Västerbotten, slutade i fiasko. Dotterbolaget som hon startade, vars affärsidé var att odla svamp, begärdes i konkurs med över en miljon i skulder strax efter att hon lämnade företaget. Moderbolaget överlevde tack vare EU-bidrag.

En vecka som denna längtar hon säkert tillbaka.