Saknas: säd

Internationell press talar om att vikingarna intar världen på nytt och brittiska The Guardian har utnämnt Köpenhamn till »the sperm capital of the world«.

I Sverige är läget ett helt annat.

När det den 16 maj presenteras en statlig utredning med förslag på hur ensamstående ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige, bäddar det för ökad konkurrens om de donatorer som redan är en bristvara.

– Spermierna räcker inte. Det finns bara en klinik för IVF-behandlingar med donerade ägg och spermier i Stockholm och det är redan alldeles för långa köer. Om man inte förändrar reglerna, så blir lagändringen nästan utan betydelse i praktiken, säger Camilla Stenfelt som är läkare och verksamhetschef för privat drivna Fertilitetscentrum i Stockholm.

Enligt svensk lag får bara offentligt ­finansierad sjukvård utförd på ett universitetssjukhus hantera behandling med donerade könsceller – om man inte har specialtillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Fertilitetscentrum kan alltså i dag bara hjälpa till med behandlingar där man använder parens egna ägg och spermier, men har som första privatklinik ansökt om tillstånd från IVO och väntar på besked.

– Får vi ett ja kan vi köpa in spermier från Nordic Cryobank i Danmark och börja ­direkt.

Att »skaffa barn i Danmark« har blivit ett begrepp. Storkkliniken är en av de största i Köpenhamn och en tredjedel av patienterna är svenska. Dit kommer ensamstående, men också samkönade och heterosexuella par som tycker att det är för lång väntetid i Sverige.

Föreningen Femmis, Frivilligt ensamstående mammor med insemination/IVF, har inte heller några större förhoppningar om svenska spermier.

– Det blir nog många som fortsätter åka till Danmark på grund av köerna här. Men vi tycker att det är viktigt att få tillgång till förberedande vård i Sverige. Nu tar de flesta gynekologer inte emot ensamstående som behöver ultraljud, hormonbehandlingar eller fertilitetsutredningar. Vi hoppas att det blir mer legitimt efter en lagändring.

Läget på göra-barn-marknaden är hårt. Väntetider stressar barnlängtare och ur ett starkt behov gror erbjudanden som inte alltid är trygga alternativ. Kvinnor kan exempelvis vända sig till dejtingsajter på nätet där unga killar erbjuder sin säd gratis och manliga par söker faderskap.

Rättsläget för ett barn som blivit till med hemmasnickrad insemination utan inblandning från kliniker eller staten är osäkert. Donatorn kan komma med anspråk på barnet om han plötsligt får lust att bli pappa, och modern kan begära underhåll om hon ändrar inställning.

Från statens sida är ambitionen att undvika otydliga rättslägen och även att säkra barnets rätt att söka sina genetiska rötter. I Sverige, till skillnad från i Danmark, är det nämligen inte tillåtet att vara anonym donator.

Kravet på öppenhet är en av orsakerna till att det är svårare att hitta donatorer i Sverige; man måste förbereda sig på att en ung människa med ens egen näsa ringer på dörren 18 år efter att man lämnat sin donation. Men det är inte hela förklaringen, även i Danmark finns öppna donatorer.

Chefen för världens största spermabank, Cryos i Danmark, lär vid en föreläsning ha förklarat donatorernas drivkraft med att de har så höga tankar om sig själv. De vill dela med sig av sina storslagna gener.

– Om vi får starta vår verksamhet bygger vi upp en egen spermabank och drar i så fall i gång med en stor kampanj för att hitta donatorer, säger Camilla Stenfelt på Fertilitetscentrum Stockholm.

Om kampanjen ska lyckas borde den möjligen rikta in sig på att väcka några grandiosa egon också på den här sidan av Öresund.

Fakta | Nytt lagförslag

Rapporten som presenteras den 16 maj har i uppdrag att föreslå hur man kan förändra lagen för att ge ensamstående rätt till assisterad befruktning i samma utsträckning som samboende par har i dag.