Sanningen om Vattenfall
Bild: Scanpix
Det var på kvällen den 10 november som nyheten briserade. TV4 avslöjade att Vattenfall planerade att sälja sitt svenska elnät. Enligt kanalen skulle pengarna användas för att investeras i kärnkraft i Storbritannien.
Bolaget kontrade med ett pressmeddelande:
»Vattenfall dementerar uppgiften i TV4 att företaget ämnar sälja den svenska distributionsverksamheten. Inga beslut med den innebörden har fattats vare sig i företagets ledning eller i styrelsen.«
Dagen därpå mötte näringsminister [[Maud Olofsson]] pressen, hon gick till hård attack mot bolaget.
-Den senaste tidens händelser hos Vattenfall har skadat bolagets förtroende, dundrade hon inför journalisterna.
Näringsministern medgav också att hon kände till den planerade försäljningen av elnätet.
- Men vi sade nej, sa Maud Olofsson, enligt E24.
Fokus har i ett omfattande reportage granskat vad som egentligen hände de där dagarna i november som tvingade styrelsen att offentliggöra en efterträdare till vd [[Lars G Josefsson]]. Granskningen ledde långt in bakom kulisserna i det sargade bolaget – och djupt in i maktens vindlande korridorer.
Huvudmotivet till elnätsförsäljningen var inte att köpa brittisk kärnkraft, det var för att rädda finanserna i bolaget. Efter 90-miljardersköpet av nederländska energibolaget Nuon i början av 2009 var Vattenfall hårt skuldsatt.
Flera kreditvärderingsinstitut hade börjat förbereda nedgraderingar, vilket innebär ytterligare ökade räntekostnader för bolaget. Den 23 december i fjol sänkte också Standard & Poor’s sänkt sin ”outlook” för Vattenfalls betyg från stabil till negativ, och följdes efter av Fitch som sänkte betyget från A+ till A.
Bolagets styrelse och ledning började diskutera en försäljning av elnätet redan för snart ett år sedan, våren 2009. Regeringen var införstådd med planerna, deras representant satt ju i den styrelse som utredde frågan.
Representanter för facket motsatte sig direkt en försäljning – utan att få gehör. I september ilsknade de till och begav sig till näringsdepartementet. Efter det ska regeringen, enligt Fokus källor, ha bett styrelsen att ta det lugnt med en sådan process.
Något nej, som Maud Olofsson talade på vid pressträffen, handlade det därför inte alls om.
Hela berättelsen publiceras Fredagen 5 februari 2010 i Fokus.