Sas binder ris för egen rygg

2,3 miljarder har aktieägaren svenska staten skjutit till de senaste åren för att hålla krisande SAS flygande. Under samma period har flygbolaget dömts för olagliga kartellsamarbeten ett flertal gånger. Notan i form av böter och förlikningar uppgår till 1,6 miljarder.

SAS växte sig stort på en monopolmarknad där biljettpriset sattes till kostnaderna plus en hygglig vinst. Bolaget hade stora svårigheter att anpassa sig till 1990-talets avreglerade marknad där Ryanair och Virgin plötsligt priskonkurrerade.

De etablerade flygbolagen fick svårt att hänga med och började gena i kurvorna. Men samtidigt hade EU:s konkurrensdirektorat skärpt verktygen och bestämt sig för att statuera exempel. Följden blev ett antal processer mot karteller i flygbranschen. De flesta stora bolagen drogs in i härvan.

Men SAS första kartellböter var en helt hemkokt historia:

Danska Maersk Air konkurrerade hårt och hotade den goda lönsamheten på linjen Stockholm – Köpenhamn. Bolagen gjorde då i hemlighet upp om att Maersk lade ner sina flygningar till Stockholm i utbyte mot att SAS slutade flyga mellan Köpenhamn och Venedig samt på linjen Billund – Frankfurt. Kartellen upptäcktes och SAS tvingades 2001 betala 360 miljoner kronor i böter.

Under tiden pågick ett kartellsamarbete inom fraktflyget, där SAS Cargo samarbetade intimt med Lufthansa. Båda bolagen ingår i det legitima samarbetet Star Alliance sedan starten 1997.

Ett stort antal flygbolag ertappades 2006 med att ha bildat kartell kring en rad prisdrivande faktorer, bland annat bränsletillägg, inom fraktflyget. Både EU:s och USA:s konkurrensmyndigheter inledde undersökningar. 2008 valde SAS att gå med på en »guilty plea« i USA och betalde 300 miljoner i böter.

– Det är en parallell till domen från EU som kom i veckan, förklarar SAS chefsjurist Mats Lönnkvist. Uppgörelsen i USA innebär inte ett erkännande av att vi deltagit i en global kartell, däremot att det skett överträdelser av enskilda personer. Men vi valde att förhandla fram en uppgörelse, inte minst med tanke på de höga processkostnaderna i USA. Det amerikanska systemet uppmuntrar till uppgörelser.

2006 stämde också ett antal amerikanska företag som drabbats ekonomiskt av kartellen 25 flygbolag i en grupptalan. Målet slutade med förlikning och SAS pungade i somras ut med ytterligare 104 miljoner kronor.

Nästa smäll kom när SAS i våras dömdes till 218 miljoner kronor i skadestånd till värsta konkurrenten Norwegian för industrispionage via bokningssystemet Amadeus. Norges högsta domstol vägrade nyligen pröva SAS överklagan och företaget betalade ut pengarna i tredje kvartalet.

I veckan kom så EU-kommissionens beslut att bötfälla SAS med 70,2 miljoner euro, 660 miljoner kronor, för kartellen inom fraktflyget åren 1999 – 2006. Men Mats Lönnkvist betonar att SAS ska överklaga beslutet till EU-domstolens lägre instans Tribunalen.

– Det har skett ett antal oacceptabla överträdelser av våra strikt interna regler. De hänger inte samman och har skett på olika ställen i koncernen under olika år. Vi anser inte att kommissionen gjort ett bra jobb. Om de har rätt skulle hela flygfraktsbranschen utgöra en kartell.

Sedan skyller Mats Lönnkvist på Lufthansa, det bolag om utpekas som enda möjliga köpare av det skadeskjutna SAS:

– Vi har insyn i kommissionens undersökning där det framgår att Lufthansa haft en central roll i kartellen. Vi har ett legitimt samarbete och nära kontakt med Lufthansa, men de har bakom vår rygg koordinerat sig med ett antal andra bolag. Kommissionen anser att vi borde ha känt till det.

SAS hårt prövade aktieägare har skjutit till elva miljarder kronor i två emissioner det senaste året, varav svenska staten står för 21,4 procent. Drygt 1,6 miljarder har alltså försvunnit i böter sedan 2001. Och värre kan det bli:

– Vi har försökt städa bort gamla saker, säger Mats Lönnkvist. Men i England har British Airways stämts på skadestånd för fraktkartellen och vill dra in fler medansvariga.