Satelliten: Ögat som ser allt

Galileosystemet är Europas största rymdäventyr hittills och är tänkt att vara i full drift om fyra år. Då ska 30 satelliter likt en armada av rymdmyggor formera sig i tre banor kring jorden.

Det innebär att övervakningen av jorden kommer att gå in i en helt ny era. Helt plötsligt kan man lokalisera mobiltelefoner, paket och borttappade nyckelknippor på så små avstånd som en decimeter, eller ännu mer precist. Det kan man jämföra med amerikanska GPS som har en noggrannhet på 7–8 meter. Dessutom ska Galileo fungera i skymda lägen och i stadsmiljöer dit dagens GPS-signaler har svårt att nå.

År 2010 ska systemet vara i full drift. Sverige hoppas få bidra med datorer, signalgeneratorer och vill även bygga en markstation på Esrange i Kiruna.

En viktig användning blir att öka säkerheten på vägarna, tror Christer Berner, som är ansvarig för Galileo på svenska Rymdstyrelsen.

– Alla fordon kommer i framtiden veta exakt var de är, och Galileo blir ett hjälpmedel som ser till att fordon inte kör på varandra. Det kommer att effektivisera hela infrastrukturen.

Mottagare inbäddade i bilar och tåg skulle kunna förhindra allvarliga kollisioner. Kopplade till automatiska varningssystem kan de slå larm om du kör för fort, eller om ett mötande tåg närmar sig på samma spår. Och med chips inmonterade i alla bilar vore bilstölder meningslöst.
Redan nu är satellitbaserade vägavgifter verklighet i Tyskland. Där används amerikanska GPS för att ta betalt av åkerierna på de stora motorvägarna. Men eftersom Galileo ska fungera även i städerna kan politikerna börja fundera i nya banor när det gäller biltullar. Avgifterna skulle om några år kunna baseras direkt på den färdväg som du tar till jobbet, där vissa gator kostar mer under olika tider på dygnet.

En stor omdaning väntas också när alla nya mobiltelefoner kan fånga upp satellitsignaler. Det är förmodligen verklighet inom fem år och kan bli till stor hjälp i nödsituationer. Polis, ambulans och brandkår kan via säkrare, krypterade signaler få exakt besked om var de drabbade finns, även om de själva inte vet varifrån de ringer.

Många entreprenörer funderar också på den uppsjö av tjänster som skulle kunna erbjudas i mobiltelefonen. Kanske vill du och dina vänner hålla koll på varandra; man kan i alla fall tänka sig en service som meddelar om en bekant finns i närheten på stan. Eller vill du veta om middagsgästerna har blivit försenade? Logga in på internet för att se om deras bil har fastnat i kvällsrusningen.

Listan på möjliga användningsområden kan göras lång. Turister kan få tips om närmaste sevärdheter, barn kan utrustas med en mottagare så att de inte tappas bort, och synskadade skulle via mobiltelefonen kunna lotsas säkrare längs vägar och trottoarer.

Allt har en baksida. Galileo kan göra det lättare för andra att få insyn i vår privata sfär. Särskilt i Storbritannien har det förts en debatt om nya »spionsatelliter« och att risken för ett storebrorssamhälle ökar med ett system som ständigt kan lokalisera oss. Men projektet har ändå inte vållat särskilt högljudda protester hittills.

– Det är ingen stor diskussion ännu, men det är en viktig aspekt, säger Christer Berner på Rymdstyrelsen. Jag är övertygad om att den kommer att accentueras mer och mer efterhand.
När idén om Galileo först lanserades kom besk kritik av annat slag. Vissa menade att det var som att se EU:s jordbrukspolitik överförd till rymden, en gigantisk subvention av europeisk rymdindustri, särskilt som det redan fanns ett navigeringssystem, amerikanska GPS.

Men förespråkarna har fått alltmer gehör för sina argument. GPS är ett militärt system, och kan stängas av eller störas ut av USA. Galileo däremot byggs för civilt bruk och styrs av flera länder, och användarna är garanterade att få full information om något fel inträffar. Livsviktigt när det handlar om trafiksäkerhet till exempel.

Motståndet från USA har också luckrats upp, och GPS och Galileo kommer att fungera tillsammans. På så vis blir kapaciteten nästan dubbelt så stor, och man behöver inte skaffa flera olika mottagare. De största entusiasterna ser nu en ljus framtid, där alla nya affärsidéer som satellitnavigering skapar ska ge minst 100 000 nya jobb i Europa.