SD får 24 extra miljoner i kassan

Partierna spenderade sammanlagt 349 miljoner kronor på årets valrörelse, enligt forskarna Marie Grusell och Lars Nord som sammanställt kostnaderna för valkampanjerna.

Men skulle det bli ett extraval har några partier ett betydligt sämre läge genom att de tömt mycket av sina kassor. Andra har i och med valresultatet fyllt på sina partikassor inför framtiden och i Europavalet i maj nästa år.

Vinnaren är Sverigedemokraterna som kan räkna med nära 24 miljoner i nya intäkter de kommande fyra åren. 20 fler ledamöter innebär en rejäl förstärkning i de offentliga bidragen som utgår till riksdagspartierna. För Sverigedemokraterna betyder det över 23 miljoner i ökat offentligt stöd.

Men enligt partistadgarna ska även de lokala partileden i SD föra vidare en fjärdedel av partistödet som kommuner och regioner betalar ut, till riksorganisationen där det går in i en valfond. Nu har inte SD generellt samma framgångar i de kommunala valen som i riksdagsvalet, men också där ökar intäkterna med drygt en miljon kronor.

Ökningen på runt 24 miljoner är snubblande nära partiets samlade intäkter under valåret 2010 på 25,8 miljoner kronor.

Förlorarna är Moderaterna som tappar cirka 25 miljoner i partistöd, Socialdemokraterna som tappar 18 miljoner och Miljöpartiet som tappar nära 16 miljoner.

En stor del av det offentliga stödet går till bidrag för att partierna ska kunna anställa politiska sekreterare som hjälper riksdagsledamöterna. Förlorarpartierna kan behöva säga upp folk.

Demokratin är ovärderlig, brukar man säga. Men Fokus har tittat närmare på vad rikspolitiken egentligen kostar. Om rikets styre nu ändå ska prissättas kommer rikets drift att gå lös på 11 644 miljoner de kommande fyra åren, eller 2,9 miljarder per år.

Fakta |  Rikspolitiken kostar nära 3 miljarder per år

Ett enkelt svar på demokratins prisfråga är statsbudgetens utgiftsområde 1, rikets styrelse. I år landar kostnaden på 14,5 miljarder, varav drygt hälften går till Regeringskansliets 4 500 anställda och 3 miljarder till länsstyrelserna.

Men för att få fram priset på våra folkvalda måste vi gå djupare. Så här ser då 2018 års kostnader ut på riksnivå, allt i miljoner kronor:

1) Riksdagsledamöterna 905

2) Riksdagsförvaltningen 814

3) Transfereringar* 501

4) Riksdagens fastigheter 120

5) Politiskt anställda Regeringskansliet 195

6) Statsrådens löner och pensioner 45

7) Justitieombudsmannen 97

8) Partiernas egenfinansiering 234

Summa rikspolitik: 2 911

*  Av transfereringarna är 481 miljoner stödtill de politiska partierna genom partistöd och pengar till politiska sekreterare.

Fakta | Bidragsberoende partier

Partiernas cirka 200 000 medlemmar bidrar genom sina medlemsavgifter med bara 2 procent. Partierna är egenfinansierade till bara 30 procent.

Så här ser finansieringen ut för de åtta riksdagspartierna enligt de senaste ekonomiska redovisningarna till Kammarkollegiet (mkr):

Offentligt stöd 472

Medlemsavgifter 17,5

Gåvor * 18,4

Egna intäkter ** 195,6

Lokala bidrag *** 67,2

Summa intäkter 776

*  I huvudsak går 15 miljoner kronor från LO-förbund till Socialdemokraterna. L, C, M, KD och SD redovisar noll i gåvor till partierna centralt.

**  C får 75 mkr i utdelning från Randello, S 40 mkr från sitt lotteribolag, i övrigt bland annat utdelningar på placerade medel och hyresintäkter.

***  Pengar somSD, M och S överförfrån lokala nivån.

Sammanställning: Leif Holmkvist