Sista spiken i kistan för S-lotterna?
Det är inte första gången som tveksamma metoder avslöjas i Socialdemokraternas lönsamma lotterier. Men kanske sista.
Bild: TT
Socialdemokraternas spelkoncern A-lotterierna har varit i blåsväder många gånger tidigare när tveksamma metoder uppdagats, till exempel försäljning på kredit till skuldtyngda konsumenter som skickats vidare till Kronofogden när räkningarna hopats. Men Dagens Nyheters avslöjande i veckan om rena gangsterfasoner vid dotterbolaget Kombispels callcenter i Barcelona går utöver det vanliga.
Unga säljare vittnar om hur de pressats av ledningen att försöka tvinga äldre och i vissa fall dementa människor att köpa partiets lotter. Förtvivlade kunder och deras anhöriga säger samma sak. Det skär sig mot allt Socialdemokraterna anser sig stå för i politiken och vilka etiska riktlinjer som påstås gälla för lotterierna.
Skillnaden mot tidigare missgrepp är att det blir svårare för partiet att blanda bort korten den här gången. Trovärdigheten är körd i botten. För regeringens del har tanken på ett totalförbud åter väckts till liv och fått näring. Statsminister Ulf Kristersson talar om S-lotterna som en ”bedrägerikultur” i gängkriminell anda.
I augusti skickade A-lotteriernas vd Jonas Lindholm in remissvaret på utredningen om skärpta regler för partipolitiskt spel. På bolagets sajt sammanfattade han sin syn på saken: “Regeringsmakten utnyttjas för att slå undan det största oppositionspartiets finansiering”. Lindholm menade att det är ”oförsvarligt och oansvarigt” att lägga fram förslag som stryper partiets lotteriintäkter när regeringens utredare ”inte har funnit några som helst tecken på att de problem som målades upp när utredningen tillsattes ens existerar”.
Kort sagt: S säljer sina lotter utan att begå övertramp. Det skrevs exakt en månad före DN:s reportage. Nu är samarbetet med callcentret i Barcelona pausat tills vidare.
S-ledningen brukar vifta bort missförhållanden genom att distansera sig från den helägda spelkoncernen. Så även nu. Partiets gruppledare i riksdagen Lena Hallengren kallar det inträffade ”oerhört allvarligt” men tryckte raskt ansvaret nedåt i ansvarskedjan och där finns då A-lotteriernas Jonas Lindholm, vd även för Kombispel.
Kopplingen mellan spelbolagen och partiet går ändå inte att snacka bort. Partikassören Joakim Jonsson sitter i styrelsen för både A-lotterierna och Kombispel. I verkställande utskottet, VU, är han adjungerad ledamot och deltar vid alla möten med den högsta partiledningen. När partikassören i ett skriftligt uttalande till TT kräver att Kombispel ska ”vidta kraftiga åtgärder” med anledning av DN:s uppgifter har det ett löjets skimmer över sig.
Ordförande i båda bolagen är partiveteranen Sten Olsson, under Göran Perssons regeringstid nära medarbetare både till statsministern och finansminister Pär Nuder. Nu rattar han en väsentlig del av partiets ekonomi lite i skymundan. Det mest förvånande i hela spelsoppan är hur nonchalant S har hanterat en av partiets viktigaste tillgångar.
Politiska partier åtnjuter samma förmåner som exempelvis allmännyttiga idrotts- och kulturföreningar och slipper betala skatt på vinsterna. Regelverket instiftades av S under det obrutna maktinnehavet under efterkrigstiden. När A-lotterierna grundades 1956 gav det partiet en ekonomisk särställning. 2023 gick 16 miljoner kronor i vinster till partikassan.
Även andra partier har försökt sig på lotterier men inte med samma framgång – eller tveksamma tillvägagångssätt. Ansvaret för att S inte lyckats balansera vinstbegäret med anständiga metoder vilar naturligtvis på ägarna, det vill säga det socialdemokratiska partiet. Med partikassören mitt i smeten kan det inte vara på något annat sätt.
Magdalena Andersson har framställt ett lotteriförbud som ett hot mot demokratin, ett sätt för auktoritära högerkrafter att tvinga den politiska oppositionen på reträtt utan saklig grund. I skenet av en ny spelskandal försvagas det argumenet. S kan ha satt sista spiken i kistan för de lönsamma partilotterna alldeles på egen hand.
Jonas Gummesson är journalist och författare.
***
