Sjukhusen ställer in operationer

När influensan nu har tagit fart på flera ställen i landet står det klart att ett större utbrott kan få svåra konsekvenser för sjukvården.

– Om fem procent av de som vaccinerat sig söker hjälp för biverkningar kommer bara det att bli en tung extrabelastning på en redan hårt prövad vårdapparat, säger Göran Stiernstedt, avdelningsdirektör för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Sveriges sjukhus och vårdcentraler måste klara att öka antalet vårdplatser med flera hundra per landsting, lösa personalförsörjningen när många läkare och sjuksköterskor själva är sjuka, samtidigt som de ska ge den ordinarie, planerade vården.

– Ingen vet i dag hur allvarligt läget blir, vi kommer att få improvisera en del för att lösa de problem som uppstår, säger Leif Dotevall, smittskyddsläkare i Västra Götaland.

Enligt ordföranden i Läkarnas Riksförbund, Eva Nilsson Bågenholm, tyder det mesta i dagsläget på att många av landets sjukhus kommer att tvingas att prioritera ned stora delar av den ordinarie verksamheten under hösten och vintern.

– Sverige har minst antal vårdplatser bland länderna i den industrialiserade världen och läget är redan mycket ansträngt. Det kommer att bli oerhört svårt att klara hösten, även om läkarna tillåts gå extra jourer.

Enligt EG-rätten är det dock möjligt att göra en avvikelse från arbetstidsbestämmelserna för de »tjänster som är oumbärliga för att skyddet av säkerhet, hälsa och allmän ordning skall kunna upprätthållas under förhållanden som är av exceptionellt allvarlig och omfattande art«.

– Om tio procent av vår personal insjuknar, ja då har vi ett verkligt problem, säger Stefan Engqvist, chefsläkare på Karolinska sjukhuset i Solna.

Just nu arbetar han och kollegorna för att bland annat inventera personaltillgången och se vilka timanställda och nyligen pensionerade läkare som kan hyras in på tillfällig basis. De förbereder sig också för att successivt trappa ner den redan planerade verksamheten på sjukhuset, vilket är svårt.

– Vi är en högspecialiserad klinik som genomför många neurokirurgiska, cancer- och transplantationsingrepp. Då är det självklart svårt att skära ner på verksamheten.

Chefsläkarna som Fokus talat med är överens om att det vid ett större influensautbrott blir nödvändigt att ställa in behandlingar och operationer. I första hand blir det planerade ortopediska ingrepp, som höftleds- och knäoperationer som kommer att skjutas på framtiden. Med längre vårdköer som följd.

– Blir trycket på vårdcentralerna hårt så kommer mindre akuta ingrepp och behandlingar att få vänta, säger Pia Säwe, informationschef på vårdföretaget Carema som bland annat har 40 vårdcentraler runt om i landet
Det kan handla om patienter som får gå med en ond fotvårta en månad extra, som hon uttrycker det. Men det kan också, inte minst på landets sjukhus, innebära att betydligt allvarligare sjukdomstillstånd sätts upp på väntelistan.

Ingrid Mattiasson, chefsläkare universitetssjukhuset i Malmö, pekar på att det vid ett allvarligt läge kan bli aktuellt att ställa in även operationer av hög dignitet, som cancer och hjärtoperationer, för att friställa nya vårdplatser. Och personal som normalt står i operationssalarna kan bli tvungna att förflyttas dit de behövs bäst, till att bemanna akutintaget och intensivvården.

Läget är likadant i Östergötland.

– I värsta fall kan även den livsavgörande kirurgin drabbas och operationer ställas in. Det skulle självklart sänka kvaliteten inom vården för en tid, säger Anita Mohall, beredskapsläkare vid Linköpings universitetssjukhus.

Denna bild bekräftas av Christina Raner, chefsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon tror att en extraordinär situation kommer att lösas på samma sätt som under sommaren, det vill säga genom att den ordinarie verksamheten läggs på is. Hur stor belastningen kommer att bli är det ännu för tidigt att säga.

Även i Umeå, på Norrlands universitetssjukhus, bereder sig chefsläkare Jan Gunnar Sjödin på att den planerade verksamheten kommer att få stå tillbaka.

Och landstingen bävar redan för de ökade kostnaderna.

Eva Nilsson Bågenholm hoppas att regeringen kan skjuta till med ännu mer pengar utöver den redan utlovade miljarden för att täcka landstingens vaccinationskostnader. Men det är inget som SKL:s Göran Stiernstedt tror kommer att hända.

– Vi räknar inte med att få ytterligare pengar. Landstingen kommer nog att få klara sig på de resurser som finns.