Syrror kräver 10 000 kronor mer – risk för strejk

Löneförhandlingarna mellan Vårdfacket och SKL har kört fast. Nuvarande avtal gällde egentligen till sista mars i år, men förlängdes på grund av att parterna inte kunde komma överens, och gäller nu tills vidare. I mitten av april blev medlare inkallade, men parterna är ännu inte överens och förbundet står fast vid sina yrkanden.

– Den största knäckfrågan har ännu inte kommit upp på bordet, uppger Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg för TT.

Det som Vårdförbundet anser viktigast i de pågående förhandlingarna är, förutom god löneutveckling för alla, deras krav på 10 000 kronor mer i månaden för erfarna och »särskilt yrkesskickliga« sjuksköterskor. En grupp som enligt Vårdfackets uppskattning gäller var fjärde sjuksköterska. En strejk hägrar om SKL inte går med på kravet, enligt nyhetsbyrån.

Trots att sjuksköterskorna har haft den bästa löneutvecklingen de senaste 4-5 åren är det inte nog, enligt Annelie Söderberg. Hon menar att det i dagsläget inte går att göra karriär inom yrket och att medlemmar väljer att byta arbete till följd av för dålig löneutveckling.

Även Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro säger sig vara orolig sedan hon runtom i landet träffat många erfarna medarbetare som överväger att lämna vårdyrket. Lönespridning och löneutveckling krävs för att bromsa bemanningskrisen, anser hon, och menar att arbetsgivare tycks beredda till allt utom att höja sjuksköterskornas löner. I tidningen Vårdfokus har Ribeiro tidigare riktat stark kritik mot att exempelvis Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg försöker lösa bristen på operationssjuksköterskor genom att åka ut i Europa för att rekrytera operationsbiträden.

– Det oroar mig att vårdgivare på det här sättet är beredda att sänka kompetensen och därmed kvaliteten i vården, säger hon, och håller inte med Karolinska universitetssjukhusets nya sjukhusdirektör  Björn Zoëga om att det är en bättre arbetsmiljö som får sjuksköterskor att stanna i vården.

Arbetsgivare i kommuner och regioner avsäger sig möjligheten att kompetensförsörja vården när de väljer att inte erbjuda högre lön, menar Sineva Ribeiro.

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl har i sin tur uppgett att han inte vill se extrapengar till vissa grupper i det centrala avtalet och menar att varje kommuns eller regions olika förutsättningar bör få genomslag i löneökningstakten. Annars minskar utrymmet för lokal lönebildning, resonerar han.

Sjuksköterskornas krav ligger också långt över vad andra på arbetsmarknaden får. Det lönemärke som i stort sett alla yrkesgrupper har enats om, ligger på 2,3 procent för 2019 och 10 000 kronor mer i månaden skulle innebära en löneökning på 25 procent.

Mellan 2014 och 2017 har sjuksköterskornas grundlön ökat med 16,7 procent, enligt SCB. Det är dubbelt så mycket som arbetsmarknaden i stort, där motsvarande ökning är 7,3 procent.

Men den största delen av pengarna har gått till de sämre betalda sjuksköterskorna, medan löneutvecklingen för de mer erfarna inte alls har varit lika god, menar Annelie Söderberg.

Fakta | Sjuksköterskornas löner

Förhandlingarna gäller omkring 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

Unga grundutbildade sjuksköterskor i offentlig sektor tjänar enligt SCB 29 000 kronor i månaden i snitt.

Vid pensionsåldern ligger lönen på omkring 38 000 kronor.