Ska samerna få rätt mot staten?
Bild: EMMA-SOFIA OLSSON/SVD/TT
Tonerna av »We are still here« av den samiska artisten Sofia Jannok ljöd utanför hovrätten i Umeå när förhandlingarna i Girjasmålet inleddes i november.
Låten släpptes efter Gällivare tingsrätts uppmärksammade dom 2016, där domstolen inte bara slog fast att samerna fortfarande finns kvar, utan framför allt att folket varit här längre än några andra. Åtminstone betydligt längre än svenska staten, som dök upp på 1600-talet, men inte fick fäste på allvar förrän under sent 1800-tal.
I domen konstaterade tingsrätten att samerna brukat området i åtminstone 1 000 år, det som i juridiken kallas »urminnes hävd«. Därför ska Girjas sameby, och inte staten, ha rätten att bestämma över jakt och fiske inom samebyns renskötselområde.
Läs mer: Urkonflikten
Kommer hovrätten till samma slutsats som tingsrätten innebär det en viktig delseger i den samiska befolkningens kamp för ökat inflytande över naturresurserna i norra Sverige.
I dag sköter länsstyrelserna förvaltningen av jakt och fiske. Det handlar inte bara om att sälja jakt- och fiskekort.
I arbetsbeskrivningen ingår också att styra avlysningen, alltså var och när fjäll-jakten får ske för att inte störa renskötseln. Även kontroller av vapenlicenser och olovlig jakt och fiske görs av länsstyrelsen, oftast i samarbete med polisen. Inventeringar av fiskebestånd och provfiske ligger också på dess bord.
Allt det där ska skötas av Girjas sameby i framtiden, enligt den tolkning som länsstyrelsen i Norrbotten gör.
– Om domen står sig innebär det en annan förvaltning av området, även när det gäller lagöverträdelser. Det kan bli väldigt komplicerat förvaltningsmässigt att lösa, säger Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitetet och expertkommentator om Girjasfallet åt Sveriges Radio.
På Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har man börjat titta på hur förvaltningen ska fungera när Girjasmålet slutligen är avgjort. SSR har bland annat tittat på vilka modeller andra länder med urbefolkningar använder.
– Det finns en missuppfattning att man kommer att utgå från dagens system och plagiera det rakt av. Jag är inte så säker på att det blir så, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på SSR.
Även om det är Girjas som driver processen mot staten, så är samebyn att betrakta som en murbräcka. Vinner den målet väntas fler samebyar följa efter. Så i praktiken är det inte bara Girjas områden nära Gällivare som kan påverkas, utan stora delar av de fjällnära områdena i Sverige.
Oavsett utslag lär målet hamna i Högsta domstolen. När det avgjorts där tror många av de som följt fallet att det till sist finns förutsättningar för en politisk lösning. Oklarheterna om samernas rättigheter, och den svenska statens oförmåga att lösa detta, finns i bakgrunden i många kontroversiella frågor i norra Sverige, som gruvprojekt och vindkraftsbyggen.
– Det är bedrövligt att det behövt gå till domstol. Det är ett misslyckande för Sveriges urfolkspolitik, säger Matti Berg, ordförande i Girjas sameby.
Läs mer:
