Skolavslutning

När skolan nu startar igen efter sommaren skulle Lukas Linder ha börjat i andra klass i Tunafors skola i Eskilstuna. Men skolhuset står öde på en sårig asfaltgård i utkanten av Eskilstuna. Lukas skola ska läggas ned. Några klasser blir kvar under en avvecklingsperiod, men Lukas och många andra elever tvingas byta skola.

Lukas är inte ensam. Höstterminen startar med färre skolhus i Sverige. 81 kommunala grundskolor har lagts ner under det senaste året, visar Fokus kartläggning. Ytterligare ett 20-tal är på väg att stängas.

– Småskalighet och närhet försvinner. Elevernas trygghet försämras, säger Niklas Linder, pappa till Lukas.

Färre elever och dålig ekonomi är genomgående förklaringar när Fokus frågat landets kommuner om de lagt ner några skolor under senaste året, eller fattat beslut om framtida nedläggningar.

– Vi förstod att vi skulle förlora mot politikerna, men vi ville ändå markera att vi tyckte det var fel att stänga skolan, säger Niklas Linder. Han var en av de tongivande i den grupp med flera hundra föräldrar som protesterade mot nedläggningsbesluten förra året.

Tunafors skola är en i raden av grundskolor som slås igen när antalet elever minskar och kommunerna måste omfördela pengar till gymnasieskolorna, där eleverna blir fler. Allt fler friskolor gör också att de kommunala skolorna fått konkurrens om eleverna.

Medan rikspolitikerna debatterar betyg och kunskapskrav handlar det i kommunerna ofta om kronor och ören. Och som i Eskilstunas fall ofta om breda uppgörelser över blockgränsen.

– När man hamnar nere i verkstan är det sällan några större skillnader mellan partierna, säger barn- och utbildningsförvaltningens chef Rolf Brunell.

Samtliga partier utom miljöpartiet stod bakom beslutet att lägga ner två kommunala skolor i Eskilstuna.

– Vi tycker att det är viktigare att lägga pengarna på skolornas personal än på lokaler, säger Jörgen Danielsson, (s), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Miljöpartiet varnar för att de skolor som blir kvar blir för stora och att kommunen gör sig av med lokaler som kan användas för annan verksamhet. Ytterligare några skolor är i riskzonen och i avvaktan på att nya utredningar blir klara tänker mp se till att skolorna blir bränsle i den lokala valrörelsen.

– De andra partierna vill skjuta frågan framför sig för att slippa debatt inför valet. Det tänker inte vi gå med på, säger Ralf Forsman, (mp), ersättare i barn- och utbildningsnämnden.

När fristående skolor försöker etablera sig i kommunen säger mp nästan alltid nej. Ralf Forsman tycker att det är en bra hållning, trots att många av hans tongivande partikollegor på riksplanet talar sig varma för alternativ till den kommunala skolan.

I miljöpartiets partiprogram står: »Friskolor har bidragit till ökad mångfald och valfrihet, och är ett positivt tillskott i det svenska skolväsendet.«

– Friskolorna tar elever från kommunens egna skolor. Vi måste se om vårt eget hus i första hand, säger Ralf Forsman.

Sett över hela landet går sju procent av alla grundskoleelever i friskolor. För gymnasieskolan är motsvarande siffra tolv procent.

Nästa vecka ska kommunfullmäktige ta ställning till ett tiotal ansökningar från friskolor som vill starta i Eskilstuna och några av grannkommunerna. Ralf Forsman kan tänka sig att säga ja till en, men inte till fler.

Socialdemokraterna är också mycket tveksamma. En friskola som sluppit igenom nätet är Engelska skolan, som nu slår upp portarna och ger plats för nästan 500 elever. Huvudparten av undervisningen sker på engelska.

– I det här fallet tycker vi att friskolan kompletterar de kommunala skolorna på ett bra sätt, säger Jörgen Danielsson.

Dessutom har Engelska skolan flyttat in i den byggnad som blev över när den andra av de två innerstadsskolorna, Nyforsskolan, stängdes.

– När det gäller skolorna är det mest friskolorna vi är oense om. Där har vi olika grundsyn, konstaterar moderaten Iha Frykman, oppositionsråd och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Att Engelska skolan kan etablera sig trots att det totala elevantalet minskar med nästan 1 500 i kommunen förklarar hon med att alla kommunala skolor inte håller måttet och att det finns en efterfrågan på alternativ.

– Det är bra att de kommunala skolorna utsätts för konkurrens – då kan även de bli bättre, säger Iha Frykman.

Nedläggningen av de kommunala skolorna var nödvändig för att få råd med fler lärare och höja kvaliteten på undervisningen, anser hon. Iha Frykman pekar också på att både Tunafors skola och Nyforsskolan var gamla, med slitna och otidsenliga lokaler.

Hon säger att hon har stor förståelse för föräldrarnas protester men anser inte att deras argument var tillräckligt starka.

– Nedläggningar av skolor väcker otroligt starka känslor. Rikspolitikerna ska vara glada att de inte behöver befatta sig med sådant. De anslår resurser och anger ramarna för verksamheten, sedan får vi kommunpolitiker sopa undan efter dem.

När Niklas Linder flyttade med sin familj från Stockholm till Eskilstuna för några år sedan var ett av huvudskälen att Lukas och hans storasyster skulle få en trygg skolmiljö.

– Vi uppskattade att barnen själva kunde ta sig till skolan. När föräldrar måste börja köra sina barn har man gjort sig av med något värdefullt.

Skolstriden har minskat Niklas Linders förtroende för de lokala politikerna och kommer att få betydelse för hur han röstar i kommunvalet om några veckor. På vilket sätt har han ännu inte bestämt.

– Jag tycker inte att politikerna skötte sig. Några av dem kom visserligen till våra möten men de brydde sig inte om vad vi sa.