Skolor: Elever ska få slippa fasta

Den heliga fastemånaden ramadan inleds i år måndagen den 6 maj och avslutas den 4 juni.

Under en månad ska muslimer som är rättroende, vuxna och friska helt avstå från mat och dryck, från gryning till dess att solen går ned. Syftet är att på detta sätt lära sig ödmjukhet, tålamod och öka medvetenhet om islam. Fastan är obligatorisk för alla muslimer från och med puberteten. Men gamla, sjuka, personer som är på resa slipper fasta, och diabetiker får bryta fastan om den riskerar deras hälsa.

För skolelever kan dock fastan skapa problem, även om elever från muslimska familjer ofta själva gärna vill fasta, som de vuxna, menar Jens Lindgren, rektor vid Lagersbergsskolan i Eskilstuna. För ett par år sedan noterade han att flera av de barn som fastade kunde få svårt att orka med skoldagen just under ramadan.

– Under fastan kunde eleverna få koncentrationssvårigheter och humörsvängningar, som berodde på ett okänt näringsintag, säger han till Fokus.

Han kontaktade Skolverket, som i sin tur hänvisade både till religionsfrihet och skolans uppdrag att erbjuda eleverna näringsrik kost.

Därefter tog Jens Lindgren fram ett lokalt dokument med riktlinjer för hur personal kan agera i samband med ramadan om näringsbrist skulle uppstå hos elever som fastade under ramadan. Dokumentet, som betonar både religionsfrihet och mångfald, fungerar nu som en vägledning för skolpersonal som märker att eleverna blir trötta under fastan.

Flera skolor har nu bett om att få ta del av dokumentet, berättar Jens Lindgren för Fokus.

Hittills har skolan haft en bra dialog med föräldrarna till de elever som firar ramadan och ofta har man kommit fram till pragmatiska lösningar.

– En lärare kom till exempel överens om att barnet får fasta från det att skolan tar slut på eftermiddagen.

Skulle man däremot helt försöka förbjuda fasta för eleven, skulle man hamna i ett känsligare läge, resonerar Jens Lindgren, och på skolan försöker man heller inte aktivt avråda elever från att ramadan-fasta.

– Det handlar snarare om att kunna ta en diskussion med föräldrarna om att man ser att barnen har behov av tätare näringstillförsel under dagen för att orka, säger han.

Att gå i skolan är för ett barn som att gå till arbetet för en vuxen, resonerar Jens Lindgren, och barn har ett större behov än en vuxen av att inta näring med tydligare kontinuitet.

Ramadan styrs av den muslimska kalendern, som utgår från månens kretslopp runt jorden och sägs vara den månad då Koranen uppenbarade sig för profeten Muhammed.

Eftersom ramadan följer månkalendern flyttas den omkring 11 dagar varje år. Under ramadan ska man, enligt Koranen, avhålla sig från mat och dryck och man ska inte heller röka eller ha sex. Man ska också uppträda väl, ge allmosor och undvika konflikter.

När ramadan är slut firar man med eid-al-fitr, en tre dagar lång fest, som börjar vid soluppgången efter att nymånen skådats den första dagen i den tionde månaden efter ramadan. Om nymånen täcks av moln, skjuts eid upp ett dygn.