Skyddade offentliga uppgifter ovanligt
Nästan var fjärde förtroendevald politiker utsattes för hot, våld eller trakasserier 2020. Men knappt en halv procent av dessa fick skyddade uppgifter.
Bild: Skärmavbild
I december förra året lade Rebecka Fallenkvist, programledare på Sverigedemokraternas webbprogram Riks, ut ett videoklipp som filmats från en drönare som passerat ovanför miljöminister Annika Strandhälls hus. Efter omfattande kritik från både höger och vänster tog hon ner klippet och bad om ursäkt.
”Att lägga upp filmklippet på Annika Strandhälls hus var över gränsen, inser jag nu. Jag ber om ursäkt för detta och tweeten är borttagen”, skrev Rebecka Fallenkvist på Twitter efter händelsen.
Det är inte första gången en regeringsföreträdares hemadress används som slagträ. 2019 dömdes en 43-årig man till åtta års fängelse efter att ha dödshotat samtliga ministrar i den rödgröna regeringen, berättade Expressen. Socialminister Ardalan Shekarabi öppnade brevet med pulvret i sitt vardagsrum. Per Bolund blev misstänksam redan på förhand, så han öppnade det ute i sin trädgård i stället.
Frågan om ministrarnas säkerhet blev återigen aktuell i veckan då statsminister Magdalena Andersson visade sig ha anlitat en städerska som vistades illegalt i landet och var efterlyst hos polisen.
FLERA AV BREVEN hade lagts direkt i brevlådorna hos de berörda ministrarna. Kreditupplysningsföretaget Ratsit har en samlingslista för samtliga ministrar i Magdalena Anderssons regering – inklusive statsministerns hemadress, och ännu en undersida för alla generaldirektörer och myndighetssidor.
I Sverige har drygt 23 000 personer skyddade uppgifter. Det varierar i vilken grad uppgifterna i skyddade, men de flesta som har skyddade uppgifter lever under hot om våld. En del offentliga personer har skyddade uppgifter – Kung Carl XVI Gustaf är en sådan – men det är långt ifrån alla. Säpo ansvarar för skyddet för den centrala statsledningen medan Polismyndigheten har ansvar för övriga.
Enligt en undersökning av Brottsförebyggande rådet (Brå) har var fjärde politiker utsatts för hot, våld eller trakasserier under 2020. Utsattheten var något lägre än under tidigare år, men Brå vet att hoten, våldet och trakasserierna ökar under valår. Totalt svarade drygt 8 000 av landets 13 000 förtroendevalda på frågorna.
0,4 procent av de utsatta förtroendevalda skyddade personuppgifter, enligt Brå. Vanligare åtgärder var i stället ändrade rutiner och ändrat säkerhetsarbete och mer information.
”Det är mer ovanligt att den utsatta byter till hemligt telefonnummer, får skyddade personuppgifter, byter bostad eller ansöker om kontaktförbud. Totalt uppgav 8 procent av de utsatta att det vidtogs andra säkerhetsåtgärder än de som nämnts ovan”, skriver Brå i sin rapport.
* * *
