Slut på syret

En äldre man sätter sig plötsligt på köksstolen med höger hand över vänster bröst. För hustrun, som omedelbart ringer efter ambulans, beskriver han de typiska, men inte självklara, tecknen på hjärtinfarkt: tung smärta över bröstkorgen som strålar ut i ena armen.

Ambulanspersonalen följer sina rutiner och en av dessa, syrgas till den akut hjärtsjuke, sitter särskilt djupt. Så har det varit i över hundra år, sedan Steele 1900 lät patienter med kärlkramp inhalera syre. Bilden av den genomskinliga masken, och tanken på livgivande syrgas som snart ska nå den skadade och därmed syretörstande hjärtmuskeln, har blivit en symbol för basalt omhändertagande.

Så självklar är metoden att tjugo miljoner patienter årligen, från New York till New Delhi, rutinmässigt behandlas med syrgas vid symtom på hjärtinfarkt. Detta trots att de flesta som drabbas av hjärtinfarkt har normal andningsförmåga och tillräckligt med syrgasmolekyler i blodet.

Gör behandlingen nytta? Inga studier har säkert visat det.

Kan syrgasen tvärtom orsaka skada? Kanske.

Det är inte konstigt att världens blickar nu riktas mot svenska kardiologer som är i färd med att täppa till en av sjukvårdens verkligt magnifika kunskapsluckor, och därmed möjligen spräcka en av det senaste århundradets större medicinska myter. I veckan samlas Sveriges kardiologer för det stora vårmötet i Malmö.

– Syrgas har stundtals betraktats som en magisk substans som fungerar mot allt, som smärta och illamående, säger kardiologen Robin Hofmann vid Södersjukhuset som är projektledare för den aktuella studien, DETO2X.

När den första patienten inkluderades i studien, den 10 april 2013, var Södersjukhuset i Stockholm enda aktör. Nu är snart fyrtio sjukhus i Sverige involverade. Totalt ska 6 600 patienter ingå i studien som beräknas kunna presenteras under 2016.

Frågeställningen är rak och tydlig. Påverkar behandling med syrgas dödligheten hos en patient med hjärtinfarkt?

Genomförandet är förhållandevis enkelt, men ändå spektakulärt. Om de uppfyller ett antal kriterier tillfrågas patienter med pågående hjärtinfarkt, av personal i ambulans eller på akutmottagning, om de vill delta i DETO2X-studien. Svarar de ja, vilket vanligen är fallet, ringer akutpersonal upp ansvarig person på hjärtintensivvårdsavdelningen som snabbt slumpar fram huruvida patienten ska behandlas med syrgas eller inte, 3 300 i vardera grupp.

– Om studien visar att syrgas inte har någon betydelse så kommer den behandlingen att försvinna vid hjärtinfarkt, hela världen håller ögonen på oss. Och visar det sig att syrgas snarare har skadlig inverkan … Det skulle vara en explosion. Då har vi behandlat svårt sjuka människor felaktigt i hundra år, säger Robin Hofmann.

Men kan vanlig syrgas verkligen göra skada?

– Teoretiskt, ja. Flera studier visar att syrgas är en kärlsammandragande substans och för mycket syrgas i blodet kan ha flera olika negativa effekter på kranskärlens blodflöde och på hjärtats funktion, säger Robin Hofmann.

Faktum är att när respekterade Cochraneinstitutet nyligen publicerade en omfattande genomgång av kunskapsläget kring syrgasbehandling vid hjärtinfarkt, lyckades de bara hitta fyra kvalificerade studier i ämnet. Bland patienterna i de studierna var dödligheten tre gånger högre bland patienter som behandlades med syrgas än med luft.

– Men studierna var så små att vi inte kan utesluta att resultatet berodde på slumpen, sa då Tom Quinn, en av Cochranerapportens författare.

Han har sedan dess efterlyst en stor randomiserad studie som en gång för alla kan ge svar på frågan: Har det varit bra, meningslöst eller av ondo att vi i hundra år behandlat hjärtinfarktpatienter med syrgas?

– Vi har snart svaret på den frågan, säger kardiolog Robin Hofmann.

Fakta | Detta ska DETO2X-studien besvara

Det finns en lång tradition av att vid akuta tillstånd tillföra syrgas till andnings- och cirkulationssystemet. Vid normal syresättning i blodet saknar denna behandlingsform i samband med akut hjärtinfarkt vetenskapligt stöd. Man vet inte om syrgas gör nytta eller skada vid hjärtinfarkt.