Slutgiltig muck

Varje år tas drygt 60 000 unga män ut till mönstring. De vägs och mäts och testas, men i slutänden är det bara var tionde som gör lumpen. Mindre än var hundrade ung kvinna gör värnplikt.

Glappet mellan antalet tillgängliga bassar och hur många som behövs har ökat snabbt i takt med att försvarets resurser har minskat och omdirigerats till högspecialiserade utlandsuppdrag. Det har lett till att lumpen i dag i praktiken är frivillig.

Trots detta är varje svensk medborgare vid straffansvar skyldig att fullgöra totalförsvarsplikt i form av värnplikt eller civilplikt.
Nästa vecka skickas direktiven till utredningen om »förändrad totalförsvarsplikt« på gemensam beredning i regeringskansliet. I klartext handlar det om att avskaffa värnplikten och ta det första steget på en ny väg till ett yrkesförsvar.

Och trots tidigare starka meningsmotsättningar, talar idag allt för att det kommer att gå att nå en bred överenskommelse om att göra slut på värnpliktens nära 200 år långa historia.

– Eftersom så få kallas in finns det all anledning att utreda värnplikten. Vi har tidigare också reagerat på straffet för värnpliktsvägrare, säger centerns försvarspolitiker Staffan Danielsson.

Socialdemokraterna var länge värnpliktens främsta försvarare, men har svängt:

– Kan vi nå målen utan pliktlagar så låt oss göra det, säger socialdemokraternas biträdande partisekreterare Håkan Juholt som lett försvarsberedningen och nu är ledamot.

– Men vi vill inte ha en stående yrkesarmé med människor som tar anställning och åker runt på 15–20 utlandsmissioner som legoknektar. Vi vill inte ha de individerna och inte utsätta någon människa för det.

– Därför står vi fast vid plikten tills vi hittar en annan modell som bättre stämmer med våra mål. Men jag räknar med att det kommer en utredning i höst.

Försvarsminister Mikael Odenberg vill inte svara på Fokus frågor om försvaret förrän budgeten presenteras den 20 september. Men källor inom både moderaterna och på försvarsdepartementet bekräftar att utredningen om att skrota värnplikten kommer i budgeten.

Det passar i så fall miljöpartiets språkrör Peter Eriksson perfekt. Han krävde i ett utspel förra helgen ett yrkesförsvar med 6 000 kontrakterade soldater och 3 000 officerare.

Alliansen skapade ingen gemensam plattform för säkerhets- och försvarspolitik före valet 2006, men är eniga i stort.

Else-Marie Lindgren är kristdemokraternas företrädare i både försvarsutskottet och försvarsberedningen:

– Det är bra att värnplikten utreds. Men vi ska vara klara över att även en yrkesarmé kostar. Jag tror inte att det finns så stora besparingar att hämta som Peter Eriksson hoppas på.

Alliansen vill öka utlandsstyrkan till 2 000 soldater. Det kräver ett yrkesförsvar på omkring 8 000 soldater, vilket i sin tur öppnar för en halvering av officerskåren som i dag är cirka 10 000.

Värnpliktens försvarare i riksdagen begränsar sig till vänsterpartiet som i stället vill fördubbla antalet utbildade soldater till drygt 10 000 per år. Men vänsterledaren Lars Ohly kan räkna med stöd från överbefälhavaren Håkan Syrén. Han väntas lojalt välkomna en utredning, men säga nej till att skrota värnplikten. Försvarsmakten vill ha kvar möjligheten att tvinga in ungdomar under fanorna om behovet skulle uppstå i framtiden. Med krigsplacerade värnpliktiga ökar det försvaret kallar återtagningsförmågan, att relativt snabbt kunna trampa på gasen om hot byggs upp i vårt närområde. I dag kan Försvarsmakten välja och vraka bland de bästa, även om de som säger sig sakna motivation oftast slipper lumpen. Men ÖB:s ord väger relativt lätt mot en enad regering med stöd, om än lågmält, från socialdemokraterna.